Sahlin: Det är viktigare än viktigt att hålla sig till fakta

Det har den senaste tiden skrivits debattartiklar och kommentarer på sociala medier och i medias kommentarsfält angående den händelse som misstänks ha skett på en skola i Vimmerby kommun. Det har spekulerats om ”När gjorde vem på skolan vad?” och berörda lärare och skolans rektor har ifrågasatts om de verkligen skött sitt uppdrag på ett korrekt sätt.

Händelsen som ägt rum utreds av såväl socialtjänst som polis, vilket gör det omöjligt att svara på frågor kring eller på annat sätt kommentera själva händelsen. Den är sekretessbelagd och ska så vara eftersom det är barn inblandade. Det är alltid viktigt att hålla sig till fakta, när man inte riktigt vet vad som hänt. Det är viktigare än viktigt att hålla sig till fakta när det är barn som är berörs. Och vet man inte ska man låta bli att sprida rykten vidare.

Ville ta reda på sanningshalten

Jag har haft och har fortfarande en stor tillit till att berörda lärare och skolans rektor var och en för sig och tillsammans agerat på det bästa sätt som de bedömde var möjligt utifrån den kännedom de fick kring händelsen.

Det har framförts kritik mot att lärarna pratat med de berörda barnen utan andra närvarande. Det finns inget rätt eller fel i det agerandet och jag är trygg med hur mina medarbetare agerat i den situationen. De fick höra ett rykte om en händelse som skulle ägt rum tio dagar tidigare. Lärarna valde att inte ”rakt upp och ner” tro på ryktet, utan ville (innan de skulle agera vidare) ta reda på sanningshalten i ryktet genom tala med dem som ryktet handlade om.

Behov av att tydliggöra fakta

Det är mycket sällan det uppstår behov att tydliggöra fakta i media, men nu har det behovet uppkommit och här kommer några fakta i kronologisk ordning:

• Måndag 27 februari får en lärare på skolan reda på ett rykte som går bland eleverna på skolan. Ryktet handlar om en händelse som skulle ha ägt rum fredagen före sportlovet (17 februari).
• Tisdag 28 februari samtalar elevernas lärare med var och en av de inblandade eleverna. Efter samtalen informeras skolans rektor som beslutar att morgonen efter (den 1 mars) kalla barnens vårdnadshavare till skolan för att berätta vad som framkommit i samtal med barnen.
• Onsdag 1 mars får rektor ett samtal från socialförvaltningen som berättar att det finns en polisanmälan och med minderåriga inblandade kopplas socialtjänsten in per automatik. På eftermiddagen genomförs ett möte med socialtjänst, skola, pojken och hans vårdnadshavare.
• Måndag 6 mars genomförs ett möte med socialtjänst, skola, flickan och hennes vårdnadshavare.
• Fredag 10 mars skickas ett brev hem till vårdnadshavarna i åk 6 på den skola där händelsen ägt rum.

Alla vet att anmälan ska göras

Några frågor som dykt upp flera gånger är:

Vet skolans personal att man har skyldighet att göra orosanmälan? – Svaret är otvetydigt JA!

Har skolan någon handlingsplan för händelser av det här slaget? Ja, skolan har, liksom alla andra skolor, en plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Om någon på skolan skulle få kännedom eller misstanke om att ett övergrepp skulle ägt rum; JA, då vet alla på skolan, utan undantag att man ska göra en anmälan.

Varför har inte skolan polisanmält? – Vid kontakt med polisen fick rektor svaret att eftersom det redan fanns en anmälan var det inte nödvändigt.

Birgitha Sahlin

Barn- och utbildningschef i Vimmerby kommun

Fotnot: I en ursprungig version stod det att mötet mellan vårdnadshavare, socialtjänst och skolan ägde rum den 3 mars. Det stämmer inte. Den 6 mars ska det vara.