Ibland får förtroendevalda vara symboler för impopulära beslut i kommuner, landsting och riksdag. Ibland riktas hatet och hoten mot dem som individer – bara för att de har tagit på sig uppdraget att driva vårt samhälle framåt.
Allvarligt hot mot demokratin
Vi behöver visa tydligt och öppet vad som pågår. Rättsliga processer mot individer som trakasserar politiker är viktiga. Och det är nödvändigt att alla vi som är förtroendevalda berättar vad vi har varit med om och också anmäler det. Det är ett allvarligt hot mot demokratin om vi som är valda till slut kanske inte vågar stå upp för vad som är rätt. De som systematiskt hotar och hatar vill precis just det: åstadkomma sprickor för att sedan ersätta vårt demokratiska samhälle med något annat.
Vi politiker är allt mer aktiva och tillgängliga på Facebook, Twitter och andra sociala kanaler för att möta människor. Och desto mer närvarande och tillgängliga vi är för kommunikation och dialog, desto vanligare och grövre blir tyvärr hoten. Stämningen piskas lätt upp i sociala medier och tar sig ibland också fysiska uttryck.
Kännbara straff
Vi kan arbeta hårt och målmedvetet med att förändra attityder och kultur. Vi kan använda utbildningssystemet, både grund- och gymnasieskolan och utbildningspaket till medborgare. Och vi kan öka den fysiska och virala säkerheten kring förtroendevalda, så att det blir svårare för dem som hotar och hatar.
Men det måste även finnas en lagstiftning som medför kännbara straff för hot och våld mot förtroendevalda. Det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda behöver stärkas inte minst för att visa att samhället ser allvarligt på och prioriterar brott mot våra folkvalda.
Utredningar har lagt fram förslag till en reglering som skulle rikta sig mot det demokratiska uppdraget, istället för att vara knuten till politiker som individer. Förslagen har sina brister, men fördelarna med en sådan lagstiftning överväger. Mitt budskap till regeringen är tydligt: vår demokrati behöver en lagstiftning som stärker skyddet för det demokratiska intresset, oavsett vem brottet riktar sig mot.
I över tio år har SKL försökt få regeringen att skärpa lagstiftningen och kravet kvarstår. Det är därför mycket glädjande att justitieminister Morgan Johansson så sent som häromdagen sagt att ett arbete med en sådan lagstiftning pågår. Det är bra och det brådskar.
Stort intresse
Skärpt lagstiftning behövs liksom ett kontinuerligt arbete för att öka kunskapen och förändra attityder. SKL jobbar nära kommuner och landsting för att ge stöd och råd till förtroendevalda. Med ekonomiskt stöd från regeringen, genomför vi under två år en satsning för att utveckla det systematiska arbetet med handlingsplaner och för att utbilda förtroendevalda. Syftet är att var och en ska veta hur man förebygger och hanterar hot och hur man anmäler när man väl har drabbats. Intresset för utbildningarna är stort.
Om drygt ett år är det val. Politiker från många partier kommer att synas och höras extra mycket på gator och torg och i olika medier. Hur fungerar vår demokrati om inte människor vågar ta politiska uppdrag och representera oss andra? Svaret är dåligt. Därför behövs kunskap och mod att anmäla. Men det kräver också en lagstiftning, som gör hot, hat och våld mot förtroendevalda till de brott de faktiskt är. Hot mot demokratin ska alltid tas på största allvar.
Lena Micko,
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)