Det trodde jag inte, att jag skulle få anledning att jämföra, och likställa, USA:s president Donald Trump med Sveriges finansminister Magdalena Andersson. Likheterna är inte direkt slående, Trump är en farlig pajas och det är inte Magdalena Andersson. Men i ett avseende är likheten sorgligt stor.
Häromdagen hörde jag Trump recensera sin egen betydelse för USA:s ekonomi. Det handlar förstås om en fantastisk succé, börskurserna stiger och arbetslösheten sjunker och detta efter mindre än ett år som president.
Det är nu jag känner igen mig i Sverige. Magdalena Andersson, regeringen och partiföreträdare på olika nivåer drar stora skrytvalsen om hur bra man sköter Sveriges ekonomi, underskott blir överskott och det är ordning och reda.
Har mycket lite med svensk politik att göra
Man har nu glömt att under mandatperiodens första år gällde en Alliansbudget. Man blundar för att ekonomisk politik i allmänhet har stor eftersläpning, det är för det mesta långt mellan politiskt beslut och inverkan på ekonomin.
Man kör samma bluff som Trump med den skillnaden att USA:s president bara genom sin blotta existens faktiskt kan ha inverkan på världsekonomin, något som Sveriges regering helt saknar. Nordeas chefsekonom Annika Winsth formulerade det mycket bra i TV för en tid sedan när hon milt leende förklarade att den starka högkonjunktur större delen av världen befinner sig i för närvarande har mycket lite med svensk politik att göra.
Visar upp sina sämsta sidor
Nu är det ju inte bara Magdalena Andersson, Stefan Löfven med flera som befinner sig i dåligt sällskap när man låter som Donald Trump. Jag tror alla partier syndar i det här avseendet, mer eller mindre, men jag kan också påminna mig några sällsynta undantag där en ny finansminister berömt en företrädare från andra blocket.
Det är alltså fullt möjligt och borde kunna bli mera vanligt i framtiden. Närheten till nästa val gör mig ändå pessimistisk om detta. Risken är stor att vi får genomlida en lång valrörelse där våra främsta politiker tävlar om att visa upp sina sämsta sidor.
Försöker lura oss
Jag följer börs och finans en del och där finns en helt annan, ärligare och trevligare kultur. När Volvos VD ska berätta om ett mycket framgångsrikt kvartal för Volvo har han inga problem med att hänvisa till att högkonjunkturen är en viktig orsak till att efterfrågan på Volvos lastbilar och anläggningsmaskiner ökar och ger god lönsamhet.
Han berömmer förstås sina medarbetare som lyckas tillfredsställa den ökade efterfrågan, men han skulle aldrig komma på tanken att nervärdera konkurrenter och kalla Scanias lastbilar värdelösa.
Varför accepterar vi att våra politiker som faktiskt sysslar med viktigare saker än till och med lastbilar, ständigt försöker lura oss?
Tycker verkligen Magdalena Andersson att hon är i gott sällskap när hon beter sig som Donald Trump?
Tomas Holgersson