Konsekvenserna av Vimmerby kommuns folkomröstning gällande skolan har nu landat in… Med stor sorg i hjärtat skriver jag denna debattartikel. Jag har följt debatten på nära håll men aldrig kommenterat i någon form tidigare.
I debatten kring skolnedläggningarna så har jag som bor i staden fått kliva åt sidan av respekt för landsbygden. Jag som boende och förälder i staden gjorde min plikt genom att göra min röst hörd i folkomröstningen.
I processen kring folkomröstningen så uppkom en slags skyddad debatt där vi endast diskuterade och höll oss kring samtal om landsbygdsskolor som samtidigt resulterade i att vi bortsåg från ”stadens barn” och dess eventuella konsekvenser där.
Avsåg inte engagemanget alla barn?
Hela Vimmerby kommuns landsbygd blev tillsammans stark i frågan och slöt sig samman, samtidigt som de boende i staden uppmanades att ställa upp på landsbygden då alla skulle bli drabbade hårt om landsbygdens skolor lades ned med exempelvis större klasser.
I debatten tydliggjordes att alternativ B var det bästa alternativet för samtliga barn i kommunen, både för barnen på landsbygden och de i staden. De drivande personerna till folkomröstningen var aktiva och engagerade, alternativ B vann, ingen skolnedläggning.
Händelseförloppet efter detta är tystnad om vi jämför med engagemanget innan folkomröstningen… Jag uppfattade att engagemanget avsåg alla barn i kommunen och det är utifrån det syftet som jag skriver denna artikel. Konsekvenserna blev ju lika illa.
Vilka skäl ger vi lärarna att stanna?
Kommunstyrelsen meddelar att Barn- och ungdomsnämnden har samma förutsättningar som tidigare och får inte utökad ekonomisk ram utan skall planera grundskolans verksamhet inom befintliga resurser.
Utifrån den bakgrunden togs beslutet fram att lägga ned småskolor i kommunen och flytta personalen in till staden. Som högsta tjänsteman inom BUN har förvaltningschef Birgitta Sahlin gjort vad hennes uppgift är, nämligen att väga för- och nackdelar utifrån de direktiv hon tidigare fått av kommunstyrelsen.
Landsbygdens barn kommer också att gå sina sista år i grundskolan, år 7- 9, i staden. Vi har bara börjat att se konsekvenserna. Uppgifter kommer nu om att i staden kommer det att dras ned 5 lärartjänster och verksamheten varnar för att det måste bli större klasser, uppemot 35 barn.
Därtill läggs nu att chefer säger upp sig på grund av att de inte kan upprätthålla sitt ansvar för kvaliteten. Verksamheten har tidigare varnat oss medborgare och Skolinspektionen för att de ej klarar sitt arbete på ett tillfredställande sätt och nu sätter vi ytterligare spikar i kistan.
Lärarnas handlingsutrymme blir obefintligt och vad ger vi dem för skäl att stanna i vår kommun?
Högst oroad
En rektor uttrycker att konsekvenserna som kommer nu är ”en katastrof, milt uttryckt”. Jag har barn i grundskolan i Vimmerby stad och är högst oroad över dessa konsekvenser. Att mina barn skall gå i klasser med 35 barn i varje och med lärare som inte får de förutsättningar som krävs känns tungt.
Jag ser till alla barn som bor i Vimmerby kommun och tror inte att dessa konsekvenser blev mildare än att låta landsbygdsbarnen åka buss till skolan. Det är minst lika dåligt för barnen i staden att tillbringa hela sin skoltid i stora klasser med få lärare och inte få den stöd och hjälp de behöver.
Samtliga landsbygdsskolor blev kvar. Frågan är om inte Vimarskolan och Astrid Lindgrens skolas barn och lärare fick betala hela notan?
Orolig förälder till elever i Vimmerby stad