Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

Brantestadbon Anders Fransson skriver om Vimmerby Fiber, landsbygden och Vimmerby kommun. Foto: Privat

Fransson: Handbok i hur man dödar landsbygden

I veckan berättade DV att Västra Yxerns IT-förening läggs ned. Här ger dess ordförande Anders Fransson sin syn på fyra års kamp för snabbare internetuppkoppling.

Förord.

Jag är fullständigt övertygad om att fungerande informationsteknik är en förutsättning för en levande landsbygd. IT betyder informationsteknik och inte bara fiber. Det är bra internetuppkoppling, fungerande mobil och fast telefoni. I många fall krävs t.ex. en kombination av SMS och internetuppkoppling för att göra en transaktion på internetbanken.

Min fru och jag har varit boende utomlands i många år och vid årsskiftet 2012-2013 bestämde vi oss för att flytta hem och bli skattebetalare i Sverige. Valet stod mellan Linköping och Vimmerby. Vi valde Vimmerby eftersom det just då bedrevs en hemvändarsatsning: Kommun med bra ekonomi, landsbygds-satsning, fiber till alla och den vackra sjön Yxern. Nu 4 år senare bor vi i en kommun med länets högsta kommunalskatt, nr 2 i landet när det gäller låneskuld, nedläggning av landsbygdsskolor, fiberprojektet som skulle generera pengar till landsbygdsfiber har kört i diket och vi betalar för stadsnätet i tätorterna. Dessutom har vattnet i sjön försvunnit. Nu framstår ju valet av Vimmerby som riktigt korkat.

Redan i början av 2013 insåg jag att det var något fel med IT-kommunikationen i Brantestad-området och sedan dess har jag tillsammans med andra frivilliga krafter i kämpat för en förbättring. Jag vill här sammanfatta de erfarenheter/kunskaper jag fått under de 4 åren. 

Kapitel 1. ADSL-satsning.

I början av milleniet gjordes en riksomfattande satsning på internetuppkoppling via en teknik som kallas ADSL. Man kopplar upp sin dator via befintlig telekabel. Eftersom informationsmängden till telestationen blir stor måste den i sin tur kommunicera via fiber.

Fibrering av telestationerna skedde med statliga stöd förmedlade via Regionförbundet. Regionförbundet skriver på sin hemsida att endast ett fåtal telestationer i länet inte fått fiber och dessa kommunicerar via radiolänk. Vimmerby valde istället en egen väg och gjorde en gemensam satsning med Telia.

Kommunen finansierade detta genom att sälja skog för 20 miljoner kronor. I Vimmerby var det inte ett fåtal telestationer som blev utan fiber, det var 30 procent. Enligt Regionförbundet valde Vimmerby dessutom ett radiolänksystem med långsam uppkoppling för de icke-fibrerade stationerna. Brantestad och Krogsfall/Blägda stationer tillhör de som inte fick fiber.

De stationerna har tillsammans 78 abonnenter och en radiolänkkapacitet på ca 36 Mbit/sek. Varje enskild ADSL anslutning till Telia är på 10 Mbit/sek. Detta innebär att om 4 abonnenter streamar SVT-play är kapaciteten förbrukad.

Vimmerby valde att utelämna 30 % av telestationerna och nästan hälften av dessa ligger på landsbygden i östra kommundelen. Jag har försökt ta reda på vilka beslutskriterier som gällde då, men samtliga tillfrågade har drabbats av kollektiv minnesförlust. Emellertid kan man nog med säkerhet fastslå att redan då påbörjades ”dödandet” av den delen av landsbygden.

Kapitel 2. Vimmerby Fiber.

2013 tog fullmäktige ett beslut om att starta ett eget stadsfibernät enligt handlingsplan 2.0. Detta var ju ett glädjebesked ända till jag läste handlingsplanen. Samtliga stamfibersatsningar gick till områden som hade fibrerade telestationer. Inga av de stationer som blev utan fiber i ADSL-satsningen fanns med i den nya fibersatsningen, för vilken fullmäktige beviljade ett låneutrymme på 73 miljoner.

Regionförbundet skriver att den nya satsningen med fiber ända ut till varje enskilt hushåll innebär att man skall utgå från de fibrerade telestationerna. Skattemedel får inte användas för parallell fiber. Vimmerbys satsning strider helt klart mot detta.

Att gräva fiber för kommunala skattepengar till samma orter som fick fiber med kommunala skattepengar vid ADSL-satsningen verkar ju svårförståeligt. På sikt kommer givetvis inte båda dessa nät att drivas och Vimmerby blir nog den enda kommun i landet där man skrotar fibernät som betalats med skattepengar samtidigt som en stor del av kommunen står utan fiber.

Kommunens motiv att starta Vimmerby fiber var:

1: Telia ville inte fibrera Vimmerby tätort.

2: Kommunen kommer att spara över en miljon/år på att inte behöva hyra förbindelser via Telia.

3: Anslutningarna i tätorten kommer att generera vinster varvid man får kapital för att fibrera landsbygden, Robin Hood-effekten.

Det sista argumentet blir ju tämligen svårförståeligt, när man läser kalkylen i handlingsplan 2.0. Där står att projektet kommer att gå med en årlig förlust på 1,6 miljoner. Hur detta skall generera pengar till fibrering av landsbygden har ännu ingen kunna förklara för mig.

Jag har ställt en del frågor till Itsam och då börjar ett annat motiv att träda fram. Vimmerby kommun ville överlämna all sin dataverksamhet till Itsam, men Telia kunde inte tillhandahålla en tillräckligt kraftfull fiberuppkoppling mellan Kisa och Vimmerby.

Här kan man ju tänka sig att Itsams dåvarande vd Alberto var drivande för att Vimmerby skulle starta ett stadsnät vars primära uppgift var ett stamnät mellan Kisa och Vimmerby. Vimmerby betalade miljoner för att kunna ge bort sin egen dataavdelning till Itsam.

Kapitel 3: Investeringsstopp

Strax efter valet 2014 pekade SKL (Kommunens långivare) med hela handen och förklarade att nu var det slutlånat. Kommunen måste amortera och visa plusresultat.

Detta medförde omedelbart investeringsstopp och givetvis gällde det även fiberprojektet. 

Kapitel 4: Fiberutbyggnad med bidrag

Hösten 2015 presenterade Itsam ett förslag för oss som gick ut på att hela östra delen byggs med hjälp av bidrag till byalag från länsstyrelsen. Hela projektet skulle skötas av Itsam.

Länsstyrelsen ger inte bidrag till stamfiber eftersom man förutsätter att samtliga telestationer har fiber via ADSL-satsningen. Här uppstår ju ett problem för Vimmerby eftersom 30 procent av telestationerna saknar fiber.

Planen blir då att söka bidrag för byalagsfiber för hela området och bygga i sekvensordning ut från tätorten. Byalaget närmast tätorten börjar och sedan hakar nästa på och så vidare.

Itsam sökte bidrag för Vimmerby kommuns räkning. Man delade upp området i 3 ansökningar: Sevede, Frödinge och Tuna. Sevede fick sitt bidrag beviljat men där är det oklart om bidraget kommer att utnyttjas eftersom Itsam inte fått uppdraget att genomföra projektet.

Ansökningarna för Frödinge och Tuna låg kvar hos länsstyrelsen när ansökningsperioden gick ut i början av november 2016. Enligt Itsam kan inte dessa områden komma i fråga för bidrag 2017 eftersom den fördelning mellan Frödinge och Tuna som Itsam gjort innebar att inget av områdena fick maximalt bidragspoäng. Kommunen var sökande och ingen bevakade detta.

Sammanfattningsvis kan man säga att Itsams upplägg att bygga med bidrag misslyckades. Det område som fick bidraget har ingen som driver det vidare och för de som inte fick bidrag har detta inte bevakats så man kunnat göra nödvändiga förändringar i ansökningsunderlaget.

De pengar som delas ut för 2017 är de sista i den ansökningsperiod som sträcker sig till 2020. Nästa ansökningstillfälle är alltså 2020. Om regeringen beslutar om nya pengar kan möjligen östra området söka bidrag för fibrering tillsammans med någon privat aktör. Detta kräver i så fall att kommunen skriftligen överlåter sina ansökningar.

Kapitel 5: Status för Vimmerby fiber

Jag har ställt några frågor till kommunens ekonomiavdelning.

1. Vad har fiberprojektet kostat? Svar: 57,5 milj. kr

2. Hur stora avskrivningar har gjorts? Svar: 3,37 milj. kr från starten.

3. Hur mycket kostar driften? Svar: Vi har budgeterat 3,5 milj. kr

4. Skulden och tillgången ligger i kommunens balansräkning.

På frågan till Itsam om hur många anslutningar fiberprojektet/stadsnätet har blev svaret: Stadsfibernätet har 900 privata- och företagsanslutningar. Kommunen använder bara delvis stadsnätet utan har fortfarande ett eget nät med förhyrd fiber och kopparnät. Det kommunala nätet sköts och driftas av Itsam och kostnaden ingår i grundavgiften till Itsam.

När beslutet för Vimmerby fiber togs av fullmäktige gällde följande:

 

  • Nettokostnad på 50 miljoner för 2900 anslutningar.
  • Man har nu överskridit budgeterade nettokostnader med 15 procent och nått 31 procent av målet.
  • Nätet har under ett par år totalt skrivits ned med 6 procent.
  • Av de aktuella 900 anslutningarna har 530 skett med ideellt arbete via byalag.
  • De 530 byalags-anslutningarna har överlämnats till Vimmerbys fiberbolag och finns som en tillgång där.
  • Man har inte kunnat spara in den årliga kostnaden på en miljon för driften av det kommunala nätet utan nu kostar driften av stadsnätet dessutom 3,5 miljoner.

 

Kapitel 6: Försäljning av Vimmerby fiber

Den årliga kostnaden för stadsnätet om man lägger ihop driftunderskott, räntor och avskrivningar hamnar troligen runt 5-7milj kr. Detta är pengar som tas från skola vård och omsorg.

Här har uppstått en omvänd ROBIN HOOD-EFFEKT.

För några dagar sedan kunde man läsa att kommunen avser föra över driften av stadsnätet till VEMAB. Om nu inte kommunens data-avdelning, Itsam, som har den samlade kompetensen inom området för sex kommuner och har samordningseffekter med andra nät kan sköta Vimmerby stadsnät tillfredställande kan man ju fundera på om ett bolag vars primära uppgift är att hantera sopor och producera fjärrvärme är mera lämpat.

Intäkterna från ett nät med 900 anslutningar kan omöjligt ge de intäkter som krävs för att nå den kritiska kompetensnivå och servicegrad som krävs. Enda anledningen som jag ser till detta är att kommunen vill flytta driftunderskottet från skattsedeln till sophämtningsavgifterna.

Sluta att öka förlusten på en redan dålig investering och sälj nätet till en professionell aktör. Försäljningen skall villkoras med att köparen fullföljer fiberutbyggnaden i kommunens östra del och även kompletterar mobilnätet.

En sådan försäljning skulle givetvis medföra en rea-förlust hos kommunen och detta skulle förstöra årets resultat. Å andra sidan är det tveksamt om kommunens revisorer kan godta det bokförda värdet av nätet utan att kräva en engångsnedskrivning till marknadsvärde vilket bokföringsmässigt blir samma sak. Enligt de uppgifter vi fått betalar Telia 10 000 kronor per anslutning. Detta tyder på att nätet har ett marknadsvärde på 9 miljoner kr. Oavsett om man väljer att sälja eller nedskrivning kommer det att belasta kommunens resultat med 40-45 miljoner kronor.

Kapitel 7: Aktuellt IT läge i kommunens östa del.

I de landsbygdsområden som inte har fibrerade stationer ser läget mörkt ut. Telia kommer att stänga dessa stationer. Under 2017 påbörjas detta i Västerviks kommun. Telia/Skanova har helt täta skott mellan sina olika avdelningar. Tycker Skanova att det blir för dyrt att underhålla vår telekabel lägger man ned telestationen oberoende om det finns något annat fungerande nät med annan teknik. Man kan möjligen hjälpa till med en mast på huset så man får så kallad fast mobiluppkoppling.

Nu är det ju inte bara enskilda hus som har problem. De kommunala anläggningarna i östra området har inte heller fiber eftersom Vimmerby fiber inte nått öster om Vimmerby tätort. Frödinge skola har fiber fram till telestationen men sista biten går via kopparkabel.

Det finns ju ett enkelt sätt att åtgärda detta. Telia gräver just nu ett access-fibernät till hushållen i Frödinge. Kommunen kan ju ansluta sina fastigheter och sluta fred i fiberkriget och visa att landsbygdsutveckling är viktigare än kommunal prestige. För några dagar sedan kunde man faktiskt läsa i tidningen att man ansluter skolan och förskolan till Telia. Det är ju bra att kommunen ”ser om sitt eget hus” och nu hoppas vi att man är lika klok när det gäller övriga östra delen och hjälper även oss. Det är ju vi som arbetar och bor här som utgör skatteunderlag för kommunen, men kanske framför allt alla stora och små företagare som skapar arbetstillfällen.

Kapitel 8: Lokalt engagemang

I kommunalt IT-infrastrukturprogram 2012-09-24 sida 7 punkt 5.1 beskrivs vikten av bredband på landsbygden. Hälften av kommunens befolkning bor utanför Vimmerby tätort. Punkten avslutas: Det är viktigt att kommunen uppmuntrar och tillvaratar lokalt initiativ och lokalt engagemang.

Detta stämmer inte med min erfarenhet. Våren 2013 skickade jag ett mail till kommunen, Itsam och Regionförbundet och beskrev vår svåra situation med IT-förbindelsen. Eftersom ingen svarade skickade jag ett nytt mail och frågade om det var något de vill förmedla till oss. Då fick jag en kopia av handlingsplan 2.0 som visar att vi inte finns med i kommunens satsning.

Nu, nästan fyra år senare skickade jag ett nytt mail och frågade om vi kunde få träffa tjänstemän och politiker som är ansvariga för IT-satsningen i vårt område. Eftersom jag inte fick något svar skickade jag en påminnelse. Som svar på den påminnelsen till kommunen fick jag ett mail från Itsam där de förklarade att det inte fanns några kommunala pengar och den tilltänkta fibreringen med bidrag hade misslyckats eftersom ingen jobbar med vårt område.

Vi uppfattar att vi skickar signalen: Hallå, här står vi med uppkavlade ärmar för att hjälpa kommunen att få en levande landsbygd. Responsen från kommunen och Itsam är att vi betraktas som något katten släpat in och utgör ”pain in the ass”.

Jag tycker kommunen skall komplettera punkt 5.1 i IT- infrastrukturprogrammet med följande: Lokalt engagemang gäller endast för de orter där vi bestämt att de skall leva vidare, övriga ombeds vänligen men bestämt hålla käften.

Kapitel 9: Landsbygdsföretagande

Vimmerby kommun är en landsortskommun. Detta betyder att många av kommunens företag finns just på landsbygden. Nu verkar det som om kommunen inte gillar detta. Istället för att skapa förutsättningar att driva företag på landsbygden genom IT-utbyggnad, satsar man pengar på att få företag att flytta till Vimmerby tätort.

Krönsmon har hitintills kostat 55,3 miljoner kronor. För dessa miljoner hade man kunnat åstadkomma väldigt mycket för befintliga företag på landsbygden. Nu väljer man i stället att försvåra för dessa genom att inte hjälpa till med IT-infrastruktur. De flesta landsbygdsföretag bygger på någon form av skog/jordbruk, djuruppfödning, livsmedelproduktion. Markbeskaffenheten på Krönsmon verkar ytterst olämplig för sådan verksamhet. Stötta företagen där de finns så kanske kommunen kan få bättre betyg i företagarundersökningar.

Kapitel 10: Luft i balansräkningen?

Fiberprojektet har fått ett bud på 9 miljoner kronor från Telia (10 000 per anslutning) och finns det inget annat bud får ju detta betraktas som marknadsvärde. Enligt kommunens ekonomiavdelning är nätet upptaget till 54 miljoner kr i balansräkningen.

Krönsmon har hitintills kostat 55,3 miljoner kronor och ligger fortfarande som pågående projekt trots att inget arbete sker. Jag uppfattar att det inte skett någon nedskrivning i projektet vilket värderas till 55 miljoner kronor. Detta i kommunens nya industriområde som saknar infart och trots rea ingen vill köpa tomter. Det två projekten är tillsammans värderade till 109 miljoner kronor och här kan man ju misstänka att det finns alternativa värderingar. Detta är ju något kommunens revisor får ta ställning till. Sköts inte avskrivningarna korrekt kan man heller inte lita på kommunens resultat.

Landsbygdsavveckling?

Jag har lagt ned fyra år för att försöka få kommunens beslutsfattare att förstå att man måste ge den östra delen av landsbygden förutsättningar att utvecklas. Detta har misslyckats och jag ser min sammanfattning som en slutplädering i ärendet.

Anders Fransson

Brantestad

Jakob Karlsson

Jakob Karlsson

jakob.karlsson@dagensvimmerby.se

073 501 41 26

Annons:

4 kommentarer

MEO 2016-12-11 10:44:32

Tack Anders, du beskriver detta på ett begripligt och sansat sätt. Tyvärr slutar man aldrig förvånas över hur skattemedel används i vår kommun. Ett första steg för att kunna bringa nån form av ordning i vår kommun är att begära utträde ur Itsam.

C 2016-12-11 14:50:09

Jag som är en av de 900 som har fått in fiber i mitt hus ser gärna att man säljer nätet till Telia då man inte kan leverera vad vi blev lovade. Ångrar idag att vi inte valde Telia när vi hade chansen att välja.

Förtroendet för itsam och kommunen är tyvärr kört i botten.

Johansson 2016-12-11 20:28:48

Det här låter ju tyvärr inte så ovanligt för Vimmerby kommun.
Standard brukar ju vara att....

"Ingen kommer ihåg något. Ingen har något ansvar. Det är väldigt krångligt gjort. Det mesta är riktigt riktigt dyrt. Man ska gärna försvara alla så kallade "investeringar" in i döden.
Inga fel har begåtts. Nånsin. Bara undanflykter till att det blev så dyrt. För tex, Hur skulle man kunna veta att det var så mycket sten uppe på Krönsmon."

Typ nåt i den stilen brukar det ju låta. Varje gång.
Näs är ju en följetong. Krönsmon en till. Hela soppan med Karlbergs huset med.
Jag är tveksam till att ens Janne Josefsson skulle kunna re ut allt elände här.
Kanske bättre ringa Kanal 5 så får dom göra en dokusåpa istället.

Christian 2016-12-12 12:25:01

Nästa spark kommer ju från politiker på högre ort. Hur i hela hel****e kan man bara stillatigande titta på när kopparnätet monteras ned? Det är ju en samhällsbärande funktion vi snackar om här. Jag kommer från västerviks kommun där delar av kopparnätet plockas ned i början av nästa år. Har man tur så finns det en plats i det huset jag kommer ifrån där du kan ringa med en mobiltelefon. Trådlöstbredband är bara att glömma. Går strömmen så talar vi timmar innan batteriet i masten är slut. Sen är det röksignaler som gäller om du vill komma i kontakt med omvärlden.
Under dessa förutsättningar är det tydligen helt OK att plocka ned kopplakabeln. Samma sak lär som sagt snart vänta i Vimmerby kommuns östra delar.

Det som kan sägas om Västerviks kommun är att där finns det folk på kommunen som jobbar aktivt med att stötta och hjälpa byalagen, det har gett viss utdelning.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons: