Under hösten har en viktig (ur ett folkhälsoperspektiv) nyhetsrapportering cirkulerats och diskuterats. Det är att världshälsoorganisationen (WHO) fastslagit att dagens köttkonsumtion, specifikt charkuteriprodukter och rött kött, alltså nöt- och kalvkött, griskött, får- och lammkött samt vilt, med stor sannolikhet bidrar till uppkomsten av cancer i magtarmkanalen.
Köttkonsumtionen ökar idag till följd av att fler och fler människor har råd att äta kött som tidigare klassats som en lyxvara. Högre löner och effektiv matproduktion har bidragit till att kött konsumeras mer än någonsin tidigare.
Statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation visar att det i Sverige konsumeras 82 kilo kött (inklusive charkuteriprodukter och frysta köttprodukter) per person och år. Detta bör jämföras med den genomsnittliga världskonsumtionen av kött som ligger på 42 kilo per person och år.
Rekommendationen från livsmedelsverket och The World Cancer Research Fund säger att vi, av hälsoskäl, bör äta högst 500 gram kött per vecka vilket motsvarar fem skivor falukorv, tio köttbullar, en och en halv deciliter köttfärssås, fyra skivor skinka och en fläskkotlett.
Femhundra gram per vecka motsvarar 26 kg kött per person och år. Det innebär att en genomsnittlig person i Sverige idag konsumerar tre gånger den mängd kött som anses hälsosam.
Vegetabiliskt protein
Jag upplever att många likställer en minskad köttkonsumtion med ett minskat intag av protein men det behöver varken vara sant eller ett problem. För det första räcker 500 gram kött per vecka för att tillgodose vårt behov av protein och de näringsämnen som kött bidrar med (B12, järn, selen och zink).
För det andra kan vårt behov av protein täckas genom en helt kött-fri kost eftersom proteinbehovet är relaterat till behovet av essentiella aminosyror och de finns även i vegetabiliskt protein (protein från växtriket).
Det kan också vara viktigt att påminna sig om att mejeriprodukter, ägg och fisk också bidrar med protein. Oavsett om en väljer att minska sitt köttintag till 500 gram per vecka eller att byta ut det animaliska proteinet mot vegetabiliskt protein som t.ex. linser, bönor, ärtor, rotfrukter och spannmål kommer behovet av protein att tillgodoses.
”Köttguiden” vägleder konsumeterna
Förutom hälsovinster för individen innebär en minskad köttkonsumtion även mindre miljöpåverkan och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. I Sverige är det framförallt det importerade köttet som ger det största ekologiska fotavtrycket vilket gör det extra viktigt att tänka på vilket kött en väljer.
Många känner till ”Fiskguiden” från Världsnaturfonden (WWF) där olika fiskarter markerats med grönt, gult eller rött ljus beroende på t.ex. hur fiskbestånden mår, vilka redskap som används och hur förvaltningen ser ut.
Men få vet att WWF även skapat ”Köttguiden” för att underlätta för oss konsumenter att göra medvetna val. ”Köttguiden” ger en snabb översikt av hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, samt vilket kött som får grönt ljus (ät måttligt), gult ljus (var försiktig) respektive rött ljus (undvik), och där presenteras även certifierade miljömärkningar, till exempel Krav, Svenskt Sigill och EU-ekologiskt, som en kan titta efter i matbutiken.
Var åttonde människa går hungrig
Fler och fler människor har råd att äta kött och med tanke på det överflöd vi lever i är det lätt att glömma bort att var åttonde människa på jorden går hungrig, framförallt i utvecklingsländer. Dagens köttproduktion där tio kilo spannmål tar omvägen via kreatur för att bli ett kilo kött (människor och kreatur konkurrerar om samma föda) kräver att en funderar på fördelningen av jordens resurser.
Förenklat innebär det att om du bjuder tio personer på middag och serverar en köttbaserad måltid kan en person äta, väljer du att servera en spannmålsbaserat måltid räcker maten till alla tio runt bordet. Jag tror det är dags att fler ställer sig frågan om en trefaldig köttkonsumtion kan försvaras när överkonsumtionen av kött är en risk för vår hälsa och kreatur går mätta medan människor hungrar.