Tack Simon, för uppslaget till rubriken och den här krönikan! Kände mig lite som ett objekt på antikrundan när jag läste din introduktion av mig, men du har rätt så jag köper det.
Ja, hur var det då när det begav sig 60 år tillbaka i tiden. Är det verkligen så länge sedan? Inte konstigt det känns trögt att komma ihåg. Livet går med expressfart. Sinnet känns ungt men spegeln talar sitt tydliga språk.
Har precis läst debatterna angående våra landsortsskolors vara eller icke vara. Tänker osökt på min första skoltid som började 1954 i Södra Vi Folkskola. Där stod vi ett gäng förväntansfulla och finklädda barn och väntade på att få börja i första klass.
Inte så stor skillnad mot idag tror jag. Däremot fick vi ställa oss på led och det skulle vara tyst innan vi fick gå in. Inga kläder på golvet och skorna fint ihopsatta. Hälsa god morgon och tack för idag var obligatoriskt.
Inne i skolsalen stod bänkarna på rad. Inga hopsatta bänkar eller stora bord för grupparbete. Grupparbete hade nog räknats som fusk. Skolämnena var ungefär samma då som nu, svenska, matte, geografi, historia kristendom och naturlära. I matte användes kulramen för att lära oss räkna plus och minus. Kristendom, ja det hette så, kanske det berodde på att vi bara fick läsa om Jesus liv och leverne.
Lite högre upp i klasserna kom andra religioner in. I svenska var syftet då som nu att vi skulle lära oss bokstäverna för att kunna skriva och läsa. Eftersom vi gick i skolan även på lördagar så var den sista timmen ganska tröttsam.
Rörliga bilder eller tv fanns inte i undervisningssyfte men kommer ihåg många fina skolplanscher. En som väckte min fantasi och intresse var den gången fröken sista timmen på lördagen läste Elsa Beskows Tomtebobarnen.
Vår fröken Agda tittade ofta efter så vi hade tvättat oss i öronen. Idag räknas det väl som ett intrång på vår integritet. Förstår hon ville ha rena öron för bråkade vi, vilket Gud förbjude, så fick vi ett nyp i örat eller så drog hon lite i håret.
Var fjortonde dag var det avmarsch till bastun för storrengöring. Konstigt tycker nog många men man bör veta att dusch och varmvatten inne inte hörde till vanligheterna.
Själv läste jag de två första skolårens läxor vid skenet av en fotogenlampa. Eftersom vi inte hade vatten inne var det utedass som gällde. Det var i ordets rätta bemärkelse "skitkallt" på vintern.
I mitt hem fanns radio men ingen telefon. Behövde vi ringa fick vi gå till en granne och låna deras. I stället för telefon skrev vi en hel del brev. Hittade ett som jag skrev till min morfar med stora textade bokstäver. Var väl omkring åtta år tror jag. Portot var 25 öre.
Ett speciellt minne som följt mig i alla år är, när vi på söndagsskolans julavslutning ett år fick se en svart/vit kortfilm baserad på Viktor Rydbergs dikt Tomten.Filmen beskriver hur den lilla grå tomten vandrade med sin lykta mellan de olika husen och såg till att människorna och djuren hade det bra. Hur han sedan gick till ladans loft satte sig ned och funderade över livets gåta.
Många i min åldersgrupp kan nog förställa sig den upplevelsen och kan säkert den första strofen:
Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
Djupt under midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
Snön lyser vit på fur och gran
Snön lyser vit på taken
Endast tomten är vaken
Vi trodde faktiskt på tomten då, när det begav sig.