I onsdags var det alltså internationella kvinnodagen. Den är lite svår att hantera ibland, vilket inte är så konstigt. Hur vet man vad man ska göra? Ska man köpa blommor och choklad? Ska man läsa någon artikel? Ska man dra ut en extra stol?
Jag fick många ”grattis” i onsdags.
- Grattis på kvinnodagen! Grattis grattis!
Jag blir alltid lite förbryllad av den kommentaren. Självklart är det välmenat, men jag blir ändå inte riktigt glad av den. Jag vet inte riktigt vad det där grattiset handlar om. Så, låt oss bena lite i vad det kan vara för ett grattis.
*
Kan det vara…
Grattis till att kvinnor i högre utsträckning drabbas av ängslan, oro eller ångest.
Grattis till att kvinnor i snitt tjänar mindre pengar, både inom privat och offentlig sektor.
Grattis till att kvinnor oftare känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel.
Grattis till att kvinnor utsätts för fler sexualbrott än män.
Grattis till att du som kvinna löper risk att få en kvinnosjukdom som inte är prioriterad inom forskningen och som i nuläget inte kan botas.
*
ELLER så handlar kanske det lilla grattiset betyder ”grattis till att inte vara man”. Att slippa det som män står ut med. Alltså…
Grattis till att män snusar och röker mer.
Grattis till att män i högre utsträckning utsätts för våld på platser utanför hemmet.
Grattis till att män i snitt endast tar ut 18 procent av föräldradagarna under barnets två första år, och kvinnor därför får väsentligt mycket mer tid med det lilla barnet.
Det är inte lätt att veta vad det lilla grattiset rymmer, och antagligen är det väl bara menat som ett härligt ord en grå marsdag, men det finns en del att undra över.
Fotnot: (Källa: På tal om kvinnor och män 2016/Statistiska centralbyrån)