Vimmerby Hockeys säsong tog slut i Kristianstad i kväll. Foto: Simon Henriksson
Det var sänkta huvuden när Vimmerby Hockeys spelare lämnade isen i Kristianstad i kväll. Drömmen om HockeyAllsvenskan förblev bara en dröm. Bubblan sprack. Någonstans hoppas jag ändå att det finns en stolthet i det där omklädningsrummet just nu.
Vi skriver den 14 december 2016. Ett upphaussat Vimmerby Hockey riskerar att missa Allettan. Ett upphaussat Vimmerby Hockey är bara en match från att svara för ett präktigt fiasko. Men VH vill annat. Laget reser sig, vinner i Kristianstad, räddar en plats i Allettan - och räddar sin heder.
Då var då. Nu är nu. Den 17 mars 2017 sitter vi i samma ishall, i samma pressrum. Den här gången har Vimmerby förlorat. I ärlighetens namn var VH aldrig nära att göra något annat. Spelarna lämnar isen med sänkta huvuden, med tomma blickar. Drömmen om HockeyAllsvenskan stannade vid just en dröm.
Sista natten med gänget
Ni förstår nog var jag vill komma. Kristianstads ishall. En arena där drömmar föds - och där drömmar dör. Det är över nu. Och det är förstås den känslan som Vimmerbys spelare och ledare brottas med i det här läget. Det är över. Sista natten med gänget. Finito. Det var alltså det här de hade kämpat för i åtta månader. Nu finns ingenting kvar.
Men när de vaknar, kanske inte i morgon, kanske inte i övermorgon, men i alla fall någon gång, så hoppas och tror jag att det kommer att finnas en del stolthet i de där kropparna. Laget hade höga krav på sig inför säsongen, men länge såg det faktiskt ut att bli pannkaka av alltihop.
Saknade förtroende
Den 15 januari blev ett viktigt datum för hela den här säsongen. Då sparkade klubbledningen, i sista stund, huvudtränaren Jeff Hällegard. Personligen gillade jag honom starkt, men jag tror inte att Vimmerby hade spelat matchen i kväll med Jeff Hällegard som tränare. Inte för att han på något sätt är en sämre tränare rent hockeymässigt än vad Eric Karlsson, Tobias Jahr och Krister Ström är. Inte alls. Men Hällegard tappade omklädningsrummet tidigt och för många av de så kallade nyckelspelarna saknade helt förtroende för sin tränare. Karlsson/Jahr/Ström har däremot fått med sig gruppen från första träningen till i kväll och där i ligger framgången.
Sämre i allt
Vimmerby tog sig förbi grundserien. Vimmerby tog sig förbi Allettan. Vimmerby eliminerade Skövde i playoff 1. Vimmerby släckte ex-allsvenska Sundsvalls säsong i playoff 2.
Kristianstad då? Varför kunde inte VH slå skåningarna och ta sig till en historisk kvalserie? Svaret är enkelt: Kristianstad är alldeles för bra. Och Kristianstad ska vara alldeles för bra. Det finns helt andra ekonomiska muskler i Skåneklubben och spelartruppen och bredden på den ser ut därefter. Visst händer det att David slår Goliat, men den här gången var det inte ens nära.
Lätt sammanfattat kan vi säga så här: Kristianstad har en bättre målvakt. De har en bättre defensiv. De har en bättre offensiv. De är bättre i powerplay. De har en helt annan tyngd i allt de gör.
Förläng med de här
Vimmerby Hockeys sportgrupp har troligen en hel del att jobba med de närmaste månaderna. Flera av klubbens spelare lär vara högvilt på marknaden.
Jag skulle ändå vilja skicka med en önskelista till sportchefen Daniel Stolt. De här spelarna får du gärna förlänga med redan i kväll: Kalle Johansson, Petter Runesson, Hampus Harlestam, Kalle Östman, Markus Modigs och Jesper Kokkonen. Jag ser gärna många fler från årets trupp i laget även nästa säsong, men jag anser att prio bör ligga på dessa sex.
Några andra tips:
* Leta efter tyngd. Det har saknats i år.
* Se till att ha fler backar i truppen. Att gå in i ett playoff med fem backar som håller måttet fungerar inte.
* Gör allt du/ni kan för att plocka hem era egna spelare. I många fall är de inte sämre, och knappast heller dyrare, än spelare i nuvarande trupp.
Och framförallt: Se till att ge oss nya hockeyfester nästa säsong.