Annons:

Inför elitseriepremiären: Mår illa när jag ser laguppställningarna

DV:s krönikör Linus Johansson går till hård attack mot elitserieklubbarna.

Inför elitseriepremiären: Mår illa när jag ser laguppställningarna

I morgon startar Elitserien i speedway. För oss speedwaynördar är det en efterlängtad dag. Men jag måste ändå säga en sak: för svensk speedways framtid mår jag illa när jag ser laguppställningarna.

Annons:

Svensk speedway mår skit. Den som säger något annat måste tro på jultomten också. I den första omgången, som körs i morgon, kör totalt 56 förare i de åtta lagen. 17 av dem kommer från Sverige. 39 av dem flygs in från England, Polen, Danmark och andra länder. Så kom för guds skull inte och säg att svensk speedway mår bra. Och inte handlar det om lite feber heller. Här är det halsfluss, dubbelsidig lunginflammation och magsjuka på en och samma gång.

Blir en fantastisk show

Förstå mig rätt nu. Elitserien är en fantastisk liga och i stort sett varenda världsstjärna kör i den, Emil Sayfutdinov, Martin Vaculik och Matej Zagar undantaget. Det kommer att bli en fantastisk show tisdag efter tisdag. Men någonstans måste vi också tillåta oss att se, och tala, om sanningen. Det är den som klubbarna har blundat för i så många år att svensk speedway helt håller på att dö ut.

Det är inte heller så att jag är ett antal år efter min tid. Nej då, jag vet att problemen har funnits länge och att det har sett likadant ut i många år. Men en sak kan vi väl ändå enas om? Det har inte blivit bättre de senaste fem åren. Istället har de svenska förarna, på löpande band, lagt släpskon på hyllan. Lata och bortskämda, säger en del, och det kan mycket väl vara så. Misshandlade av de svenska klubbarna, säger andra, och så är det mycket troligt i flera av fallen.

Här är verkligheten

Det som oroar mig allra mest är hur lagen ställer upp på de så kallade reservplatserna i premiäromgången, med andra ord platserna sex och sju i laguppställningen. Här kör lagens snittmässigt sämsta förare. Det är här man borde kunna göra plats för fler svenska unga förare att kliva in. Men nej, så ser inte verkligheten ut. Istället ser den ut så här:

Eskilstuna Smederna:

Krzysztof Buczkowski, 32 år, Polen.

Alexander Woentin, 17 år, Sverige.

Dackarna:

Pawel Przedpelski, 22 år, Polen.

Joel Kling, 21 år, Sverige.

Lejonen:

Kacper Woryna, 21 år, Polen.

Rohan Tungate, 28 år, Australien.

Rospiggarna:

Kenneth Hansen, 30 år, Danmark.

Samuel Masters, 26 år, Australien.

Vetlanda Speedway:

Filip Hjelmland, 19 år, Sverige.

Rasmus Jensen, 24 år, Danmark.

Masarna:

John Lindman, 24 år, Sverige.

Adrian Cyfer, 22 år, Polen.

Västervik:

Magnus Karlsson, 36 år, Sverige.

Mikkel Bech Jensen, 23 år, Danmark.

Indianerna:

Ludvig Lindgren, 27 år, Sverige.

Victor Palovaara, 24 år, Sverige.

Olika sidor

Det är alltså så här det ser ut i Elitserien 2018. Bedrövligt, anser vissa, som tycker att fler unga svenska förmågor borde få chansen. Elitserien är ingen plantskola, hävdar motståndarna. Jag kan köpa båda sidornas argument. Men det finns ett stort problem med ”Elitserien är ingen plantskola”-argumentet. Det är att det inte har lyckats utveckla särskilt många svenska förare de senaste åren. Istället går det mesta åt fel håll. Klubbarnas brist på den insikten kan innebära sportens död i Sverige.

En sak kan jag med säkerhet säga. Krzysztof Buczkowski, Rohan Tungate, Kenneth Hansen med flera kommer aldrig att dra en enda extra åskådare till någon elitseriearena. Det är kanske något för klubbarna att tänka på i framtiden.

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt