Nu är det nytt liv igen och nu är det nytt liv igen och det nya livet varar väl till påska, och där emellan ska en fasta…eller?
Det är inte bara de slokande hyacinterna, reaskyltarna och det tomma bankonton som avslöjar att vi tagit steget in i januari, ytterligare ett säkert tecken på att vi äntrat 2016 är att antalet personer på gymmet plötsligt dubblerats. De flesta träningscenter har en försäljningstopp i januari och jag är nog inte ensam om att gnissla tänder över att det plötsligt är 12 personer före mig i kön till favoritpasset.
Det har gått en vecka av det nya året och för många innebär det en vecka av nya vanor, ett nytt liv.
Trots att vi bara befinner oss i startgropen gissar jag att det tyvärr inte är särskilt långvarigt detta nya liv. Det är ju något slags stående skämt; rusningen till gymmet, trängseln som sakta men säkert lättar ju längre in på året vi kommer. Samma mönster år efter år efter år.
En magisk gräns
Det är fascinerande ändå, att nyårsafton och starten på det nya året blivit synonymt med att ta sig i kragen och starta ett nytt liv. Löften som uttalas när klockan ringt och champagnen svepts. Löften som framåt våren endast finns kvar som en öm punkt i samvetet.
Jag menar inte att det är fel att vilja skaffa hälsosammare vanor. Det jag funderar över är vad som gör att ett nytt år är en sådan magisk gräns för ett nytt liv. Livet är ju faktiskt kontinuerligt. Något som pågår hela tiden. De vanor vi har är ju just vanor. Rutiner vi har som är anpassade efter det individuella livspusslet. Det krävs varken raketer eller champagne för att ändra en vana. Däremot kan en ny pusselbit, eller en förändrad pusselbit kräva en förändring av det stora pusslet.
Identifiera grundproblemet
Inom epidemiologi pratar vi ofta om ”causes of causes”, vilket innebär att identifiera ett problem som orsakar sjukdom och sedan gå steget längre för att förstå orsaken till det problemet, alltså identifiera grundproblemet. Ta t.ex. ryggvärk (sjukdom) på grund av brist på träning (problem) då är grundproblemet inte brist på träning utan orsaken till bristen på träning.
Att en tränar för lite vet en förmodligen redan om, det viktiga är att identifiera och lösa grundproblemet.
Jag tänker att lösningen inte ligger i att starta ett nytt liv varje januari utan snarare att se på livet ur ett helhetsperspektiv och identifiera vad det är som gör att en inte tränar tillräckligt, äter tillräckligt hälsosamt, spenderar för mycket tid framför sociala medier (eller vad ni nu identifierat som en pusselbit ni vill ändra).
Identifiera grundproblemet. Kanske handlar det om att börja planera veckan mer noggrant, prioritera annorlunda, prova nya träningsformer, gå en matlagningskurs, hitta en träningskompis eller kanske bara skaffa en hobby. Genom att anpassa pusslet kan den nya pusselbiten falla på plats och de hälsosamma vanorna hålla längre än till påska.