Recension: "Diggiloo levererar i Vimmerby"

Jag gjorde en musikalisk resa mellan fredagen och söndagen som borde ta mer än 30 mil. Omställningen från att se Göteborgs okrönte indiepopkung till att se schlagerdrottningar och Robin Bengtsson är milsvid.

Kontrasterna är enorma från att ha sett Henrik Berggren och Theodor Jensen göra No time for us inför 13 000 dedikerade till att höra Jessica Andersson och Tommy Nilsson i Allt som jag känner. 

Från bräcklighet, svärta och kännbara texter till själsdödande schlagertoner.

Jag var minst sagt skeptisk innan. 

Men – det var i Vimmerby som stora delar av Sveriges artistelit var samlad. Flera av de mest folkkära artisterna. Klart att showen ändå skulle bli precis som den månghövdade publiken förväntat sig.

Tommy Nilsson, som efter Så mycket bättre fått ännu mer liv igen trots sina snart fyllda 60, gjorde flera fina versioner. Jag menar, vem har inte en relation till En dag eller Öppna din dörr?

Att se honom stå där och göra det han kan bäst på fotbollsplanerna vid Ceosvallen, alldeles intill ett industriområde i Vimmerby. Det är bland det mest surrealistiska jag upplevt.

Vacker duett

Schlagerdrottningarna Charlotte Perelli och Jessica Andersson kan det här med att sjunga helt enkelt. De gör det väldigt bra och publiken gillar det skarpt. Jessica Andersson, som är inne på sin 13:e (!) Diggiloo-sommar, är bäst av de två.

Jag tror också att sökningarna efter Bruno Mitsogiannis gick heta i går efter Diggiloo-showen. Musikalartisten har en säregen och stark röst, och en ny favorit kan nog ha uppenbarat sig för en del. 

Tillsammans med en annan nykomling som slagit sig fram genom schlager-Sverige de senaste åren, Wiktoria, bjöds publiken på en mycket stark och rörande version av Céline Dions och Andrea Bocellis The Prayer. Ingen lämnades oberörd.

Andreas Johnson sticker inte ut mest, men är klart bättre än Robin Bengtsson.

Özz är bäst

I övrigt är David Lindgren både duktig och rolig som Diggiloos clown. Han driver med sig själv, om sin pappakropp och är imponerande i sitt fartfyllda melodifestivalmedley. Han är skicklig på att få med, och få igång, publiken. 

Överlägset bäst är ändå komikern Özz Nûjen. Han tokdominerar Vimmerby, drar ned skratt vid varje andetag och skämtar grovt om invandring och det svenska språket. Till och med den procentuella delen av sverigedemokrater utmed gräset lär ha dragit på smilbanden.

Diggiloo levererar i Vimmerby. Publiken älskar det. De ser ut att gilla Vimmerby. 

Kanske är det här början på en Diggiloo-fest även kommande somrar.