Projektet för att få utlandsfödda kvinnor i arbete är igång

Med hjälp av projektpengar tog Arbetsmarknadsenheten i Vimmerby kommun fram en förstudie om utrikesfödda kvinnors ställning på arbetsmarknaden under 2014. 

Förstudien är grunden till det projektstöd som Arbetsmarknadsenheten fått av Europeiska socialfonden för ett riktat projekt mot utrikesfödda kvinnor. Totalt mottog man 8,3 miljoner kronor för projektet, som ska löpa över tre år. Utöver det finansieras 47 procent av projektet av medel från kommunen och Arbetsförmedlningen. Det handlar om både arbetstid som handläggare och personal knutna till projektet lägger och om deltagande kvinnors ersättningar i form av försörjningsstöd, aktivitetsstöd och etableringsersättning.

Totalt är projektet på 14 miljoner kronor.

– Mötesplats Bullerbyn, den första mötesplatsen, kom till efter den här förstudien. Vi såg att behovet fanns hos flera och efter samtal med kvinnorna såg att vi att det fanns ett behov av att pröva andra vägar och särskilda former av praktik. Vad behöver de här för att komma vidare? Vi gjorde en ansökan och fick det här projektet som heter Arbetsintegration kvinnor. Det handlar i slutändan om att få ut dem i egen försörjning och hur vi hittar vägar dit. Det här är ju ett väldigt aktuellt område och vi måste jobba aktivt. Det här är en grupp som behöver extra stöd. Vi måste också hitta vägar för att utveckla våra kommunala arbetsplatser för att bli tillgängliga för den här gruppen, säger Monica Bjerkinger, chef för enheten för arbete och försörjning, som Arbetsmarknadsenheten ligger under. 

Metodutveckling

Framförallt handlar projektet om metodutveckling. Det är inget kvantitetsprojekt, säger Tobias Ragnarsson, som är samordnare vid Arbetsmarknadsenheten och fungerar som projektledare i projektet.

– Det handlar inte om att vi fick pengar för att processa 100 kvinnor ut i jobb, utan vårt fokus är på att utveckla metoder och arbetssätt, som vi kan få relativt bra evidens i att det här fungerar för den här målgruppen och målgruppen, utrikesfödda kvinnor, är kanske en av de svåraste i sig. De har inte alltid fått sitt fokus för att komma vidare i arbete. Kan vi jobba med dem, så skulle vi även kunna jobba med andra grupper med stora behov. Vi kommer vara väldigt specifika och pröva olika metoder. Vad funkar, vad funkar inte bra? Sedan ska vi behålla det som fungerar bra och implementera det i Arbetsmarknadsenheten, säger Tobias Ragnarsson. 

Maria Alsér är, tillsammans med Leif Carlsson, insatscoach i projekt.

– Målgruppen är utrikesfödda kvinnor och det stöd som vi ger dem bidrar till ökad jämställdhet bland utrikesfödda generellt. Det är en av våra horisontella principer som vi arbetar efter, säger hon. 

Tobias Ragnarsson:

– Det finns även ett barnperspektiv. Föräldrar som kommer i arbete och kan försörja sig är det bästa för att skapa generationsmässigt positiva förebilder, säger Ragnarsson.

Handlar om samverkan

Arbetet handlar mycket om samverkan.

– SFI finns med och det är anställda som i sin vardagliga gärning jobbar med de här delarna som vi samarbetar med. Vill vi pröva en metod så finns de med på den banan och jobbar mot det, säger Bjerkinger.

– Vi knyter ihop det. SFI kommer med stöd in till projektet utifrån hur vi samarbetar, så gör även Arbetsförmedlingen, kultur- och fritid, socialförvaltningen samt Arbetsmarknadsenheten. Vi knyter ihop en samverkan. Vi sammanstrålar och försöker få fram essensen i det hela. En stor och viktig del är också trygghet för att hjälpa människor ut till arbete. Arbetsgivare ska känna en trygghet inför det jobb vi gör, att vi vi stöder dem i det jobb de gör. Att ge mycket stöd till både individen och arbetsgivaren, säger Ragnarsson.

Att få arbetsgivarna intresserade av målgruppen är viktigt, säger Maria Röstwall, som är processtödjare och processadministratör.

– Det handlar också om attitydpåverkan, att få dem intresserade av målgruppen. Det handlar mycket om att ta kontakterna och att finnas där för arbetsgivare och deltagare, säger hon.

Att göra arbetsgivaren förberedd är Marie Alsér och Leif Carlssons uppgift.

– Att förbereda arbetsgivaren är också viktigt. Vi behöver informera att vi finns till hands, och prata med arbetsgruppen. Det är ju inte alltid chefen finns där. Det är bra att få ut det, att Leif och jag finns här, att vi kommer vara med den första gången. Att helt enkelt tillgängliggöra oss själva för arbetsgivaren och vara grundliga, så att arbetsgivarens förtroende för oss är stort, säger Marie Alsér. 

Tio kvinnor i projektet

Totalt i projektet finns närmare tio kvinnor. Totalt är tanken att 45 kvinnor ska delta i projektet över de tre åren. 

– Som kommun och arbetsgivare är det jätteviktigt att matcha in de människor som kommer. Vi har ett jättebehov av kompetensförsörjning och kan vi få till det här och hitta bra introduktionsdelar och gör de här anpassningarna och arbetsplatser tillgängliga, så kan vi hjälpa arbetsplatser vidare, säger Monica Bjerkinger. 

Tobias Ragnarsson: 

– Det blir mer och mer en kompetensförsörjningsfråga. Det är bara att titta på den demografiska utvecklingen och vi måste hitta en väg så att de människor vi har blir en resurs. Det är den chans vi har.

"Noggranna och professionella"

Under pågående projekt kan vilket företag som helst ansöka om att vara en del av projektet. 

– Det kan man, men vi är väldigt noggranna och professionella i det här. Vi kan gå till en arbetsplats och säga att vi vill göra en arbetsplatsanalys. Vi står inte och bönar och ber efter platser. Vi vill jobba med metoder och inte med kvanitet. Sedan får man gärna ta kontakt med oss, förstås, säger Ragnarsson. 

Uttrycker man sitt önskemål är det viktigt att veta att det inte går väldigt fort, säger Marie Alsér.

– Det är en grundlig genomgång av arbetsplatsens kultur. Därefter tittar vi på om det finns några arbetsuppgifter som skulle passa målgruppen generellt eller någon specifik deltagare. Det är verkligen individanpassat. Vi har ingen homogen grupp, det kan vara två kvinnor från samma land med liknande bakgrund och mycket beror på deras sociala kontext och fallenhet. Saker som vi också tar för självklart, är inte självklart för alla de här människorna. Vi måste förklara de här utmaningarna vi har och vidga våra egna vyer, vår verklighet är inte den enda verkligheten, säger Alsér.

Sprida det vidare

Efter de tre åren hoppas man fått fram så många metoder att det går att sprida vidare i vårt avlånga land.

– ESF (Europeiska socialfonden) vill dra nytta av det och sprida till andra kommuner och förhoppningsvis kommer vi fram till så bra metoder att andra kommuner tycker att det är värt att satsa på, säger Marie Alsér. 

Monica Bjerkinger: 

– Men det här handlar om utanförskap över huvud taget. Vi hoppas kunna använda de här metoderna med alla som behöver stöd och rent socialekonomiskt är det ju en oerhörd vinst att få folk i sysselsättning.

– Det här projektet är viktigt för de som trots en god arbetsmarknad har det svårt. Vårt projekt är klippt och skuret för det scenario vi är i, tror vi, säger Ragnarsson.