Peder Persson Hammarskiölds huvudbaner hade hängt i Tuna kyrka sedan 1680. 2002 stals begravningsvapnet – men på onsdagen var släktklenoden tillbaka i kyrkan.
– Det känns fantastiskt, säger ättens nuvarande huvudman Åke Hammarskjöld.
Historien kring Peder Persson Hammarskiölds stulna huvudbaner är minst sagt märklig.
2002 – efter att ha hängt i Tuna kyrka i mer än 300 år – stals begravningsvapnet natten mellan den 17 och 18 februari.
Tretton år senare återfanns begravningsvapnet tillhörande Peder Persson Hammarskiöld.
– Jag hade konserverat den 1999 och den var skinande ren och fin. Jag vet inte om det kan ha varit en av anledningarna till att den stals, säger Bibi Pålenäs, från Jönköpings läns museum.
Huvudbaneret upptäcktes på en dansk auktionssajt 2015.
– Änkan som försökte sälja det här via en auktionsfirma har i polisförhör uppgett att baneren låg i källaren. Senare ska man ha hängt upp det i familjens sovrum. Man kan undra hur det såg ut i deras sovrum, med tanke på hur smutsigt det var, säger hon.
Den danska kvinnan har beskrivit det som att hennes framlidne man hade det Hammarskiöldska vapnet i sin ägo innan de träffades.
– När hon flyttade in i den gemensamma bostaden ska baneret ha funnits där. Mannen ska ha sagt att han köpt det av svensk man, men det går inte att kontrollera då mannen är avliden. Vi får nog aldrig veta vad som har hänt, det är ett mysterium, men det viktiga är att det är tillbaka igen, säger hon.
Vill inte värdera
Varken Bibi Pålenäs eller Richard Edlund från Kalmar läns museum vill värdera begravningsvapnet.
– Det är ett ovärderligt föremål, det går inte att sätta en prislapp på det. Den representerar Peder Persson Hammarskiöld och ingen annan, det finns bara den, säger Bibi Pålenäs.
Den danska änkan ska ha uppgett att hennes man betalat 70 000 kronor för begravningsvapnet.
– Den har fått sig en del törnar och man har inte handskats så varsamt med den. Hammaren är borta och vi vet inte riktigt vad den utsatts för. Den luktar rök och var väldigt sotig när vi återfick den.
Under stormaktstiden
Begravningsvapen var främst brukligt under Sveriges stormaktstid. Under begravningsprocessionen blev de burna för att sedan hängas upp i kyrkan. Under 1800-talet levde begravningsvapnen farligt.
– Funktionen var att visa släktvapnet i anslutning till begravningen, som en sista manifestation. Bruket av begravningsvapen avtog i slutet av stormaktstiden. Det är lätt att inte tänka på det i dag, men under 1600-talet var vi en stormakt med väldiga ambitioner, säger Richard Edlund.
Att det fortfarande finns ättlingar kvar – som fallet är i Tuna – är ovanligt.
– Varje sköld representerar en människa och en hel människas historia.
Peder Persson Hammarskiöld var son till släkten Hammarskjölds anfader. Han levde mellan 1616 och 1671 och var bland annat landshövding i Kalmar län. Han begravdes i Kalmar 1671 och nio år senare flyttades kistan och begravningsvapnet till Tuna.
Nästan 300 år senare stals hans huvudbaner – men nu är det alltså tillbaka.
– Jag har en lång historia med den här och det är helt fantastiskt att den är tillbaka, säger Bibi Pålenäs.
"Känns fantastiskt"
Åke Hammarskjöld och Eva Kristina Hammarskjöld var med i Tuna kyrka när huvudbaneret återfick sin rätta plats.
– Det känns fantastiskt, säger Åke Hammarskjöld.
– Jag minns när det ringde en man och berättade att någon hade känt igen det Hammarskiöldska vapnet. Sedan blev det kalabalik och det skulle bevisas att det var stulet utan att änkan blev misstänksam och tog det åter, berättar Eva Kristina Hammarskjöld.
Bibi Pålenäs beskriver det som en solskenshistoria.
– Jag blev uppringd av mina kollegor 2015 och de berättade att polisen hade lagt beslag på det. Det är en solskenshistoria, små tillfälligheter som gör att den är tillbaka. Det känns väldigt bra, säger hon.
Nu planeras det för en gudstjänst med en högtidlig invigning av klenoden i Tuna kyrka.