Hultsfredssonens sista konjunkturrapport – spår tuffare läge i Kalmar län

62-årige Håkan Frisén har jobbat med att förutspå konjunkturen i mer än tre decennier, de senaste 22 åren som prognoschef för SEB.

Han slår fast att omvärlden fokuserar väldigt mycket på den räntechock vi ser för tillfället – och att Sverige drabbas hårdare än de flesta europeiska länder.

– Svenska hushåll är mer känsliga för centralbankernas höjningar eftersom vi i så hög grad har rörliga bolåneräntor. Jag skulle säga att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur sedan sista kvartalet 2022, medan övriga Europa och framför allt USA inte gör det, säger han och tillägger att stora omslag i ekonomin, som den vi ser just nu, är svåra att förutse.

Vad är förklaringen till det?

– Att man gärna vänjer sig och rationaliserar rådande klimat. Uppgången i bopriser och hushållens skuldsättning varade så länge att det blev, ska vi säga, lite tjatigt att prata om bubblor.

Där kan Håkan Frisén se tillbaka på en miss i konjunkturprognoser som gjordes.

– I slutet av 2021 började många företag larma om att en kraftig inflationsimpuls var på väg. Men nästan alla prognosmakare valde att inte ta detta på fullt allvar, vilket onekligen var ett misstag, erkänner Håkan Frisén.

– Efter nästan 30 år med låg inflation hade man blivit ganska vaccinerad mot den här typen av anekdotiska rykten och det var väl därför vi hade svårt att tro att det verkligen skulle gå så här. Det är en lärdom. Den här gången kan vi säga att vi skulle gått utanför vår bekvämlighetszon och lyssnat mer på de informationskanaler som finns. Men tidigare gånger har det ju varit rätt, skyndar han sig att tillägga.

Vad befinner vi oss i för ekonomiskt läge just nu?

– Nu är frågan om vi är igenom det värsta. När det gäller räntehöjningar är vi nog nära toppen. Det mesta pekar på att avtalsrörelsen hinner gå i mål med ganska måttliga löneökningar innan nästa Riksbanksmöte i slutet av april. Då har arbetsmarknadens parter skickat en tydlig signal till Riksbanken att man inte tänker starta någon skadlig pris- och lönekarusell.

Kan vi förvänta oss ytterligare räntehöjningar?

– Det är flera dramatiska saker som händer nu. I Sverige har vi oväntat höga inflationssiffror för januari och februari, vilket ökat sannolikheten för ytterligare höjningar. Å andra sidan har den allra senaste tidens krisrapporter från viktiga amerikanska och europeiska banker visat på riskerna med snabba och aggressiva räntehöjningar, vilket verkat i motsat riktning. Det är fortfarande för tidigt att bedöma hur detta påverkar Riksbanken men just nu kanske det är mest sannolikt att pågående höjningscykel avslutas i april. Med tanke på det snabba genomslaget på hushållens räntekostnader tycker jag dock att det vore klokt av Riksbanken att stanna redan nu.

Vad är din största farhåga?

– Denna kris är lite speciell i och med att den främst drabbar hushållen. Normalt börjar en nedgång i industrin och näringslivet. Efter en tid försvagas arbetsmarknaden och det är först då hushållen påverkas mer tydligt.

– Nu har företagen kunnat höja priserna på ett nytt sätt och hålla uppe vinsterna samtidigt som räntehöjningar och inflationen gör att hushållen pressas. Jag kan se en risk i att man började räntehöjningarna för sent och håller på för länge. 

En buffert efter pandemin

Det som hållit uppe situationen rätt bra ändå hittills, menar Håkan Frisén beror på att hushållen fick mycket sparade medel under pandemin, när man inte kunde göra så mycket.

– Därför hade många hushåll en buffert när räntorna började höjas. Så 2022 hölls efterfrågan uppe av dessa besparingar samt en väldigt stark längtan att återgå till ett normalt liv. Detta kan förändras under 2023 när räntorna fortsätter uppåt och inflationen ligger ganska högt ytterligare en tid när exempelvis hyror höjs med viss eftersläpning. Nedgången i år kommer därför troligen att drivas av att hushållen drar ner på utgifterna samt en nedgång av bostadsbyggandet i spåren av högre räntor och byggkostnader, spår Håkan Frisén.

Spår att Kalmar län påverkas extra hårt

Så ett län som Kalmar, som till stora delar är byggberoende, kommer att få det extra tufft, menar han.

– Att industrin i Kalmar och Kronobergs är ganska trä- och byggberoende kommer att märkas, exempelvis i jämförelse med Jönköpings län som är mer metallinriktat. Under ganska lång tid har vi sett större svängningar i det svenska bostadsbyggandet än i andra länder vilket vid flera tillfällen påverkat Kalmar län mycket, säger Håkan Frisén.

Vad skulle du vilja ge för råd till privatpersoner?

– Häng i 2023 så blir det bättre. Sedan ska vi inte räkna med att vi kommer tillbaka till de räntenivåer som vi hade tidigare. Jag skulle i alla fall inte bygga sådana kalkyler.

– Vi kommer ner, men inte så långt utan en styrränta på två till två och en halv procent är rimligt att tro och på lite längre sikt kan vi kanske räkna med bolån på tre procent.

I sin senaste prognos, som också är Håkan Friséns sista, spår SEB en fallande inflation och minus 1,7 procent för svenskt BNP 2023 och sänkt ränta från Riksbanken i mitten av 2024.