De statliga satsningarna på högre lärarlöner har givit en del lärare mer i plånboken men satsningarna har också skapat splittringar i lärarkåren. Bilden är en genrebild. Foto: PIxabay
De statliga lärarlönesatsningarna har gett högre och bättre lön. Nackdelen? Arbetsklimatet har skadats, enligt en rapport från Riksrevisionen.
För att öka attraktionskraften för läraryrket och i förlängningen förbättra skolresultaten har det genomförts flera statliga reformer de senaste åren.
I en granskning som Riksrevisionen har gjort av satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft framgår det att lönenivån är högre och lönespridningen större.
– Lärarnas lönenivå har ökat, såväl generellt som i relation till jämförbara yrken. Det bör ha påverkat läraryrkets attraktionskraft i en positiv riktning, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Men allt är inte så glatt som det verkar.
Riksrevisionen menar i sin granskning att det finns tecken på att reformerna har bidragit till splittringar i lärarkåren, någon som i sin tur har försämrat lärarnas sammanhållning och arbetsklimat.
Många lärare tycker att det finns en orättvis uppdelning i förste-, andre- och tredjelärare, vilket är beroende på om man fått dubbelt lönepåslag, ett påslag eller inget påslag alls.
– Ett av reformernas syften var att premiera skickliga lärare med högre lön vilket lett till en ökad lönespridning. Men för att det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde reformerna ha förankrats bättre, säger Olof Widmark, projektledare på Riksrevisionen.
För att undvika missnöje i lärarkåren får regeringen en uppmaning – de ska göra iordning en uppsättning kriterier för att bedöma en enskild lärares kvalifikationer på ett mer rättvist sätt och titta över lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.