Inkomstskillnaderna ökade i nästan alla kommuner mellan 2011 och 2016. Både Vimmerby och Hultsfred hamnar i mitten av landets 290 kommuner.
Ginikoefficienten är ett mått på inkomstspridningen och kan räknas ut på olika sätt. Nyhetsbyrån Siren har tagit fram siffror för samtliga kommuner utifrån den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet och klyftorna har ökat rejält mellan 2011 och 2016.
Ökningen av klyftorna har dock pågått ända sedan 80-talet. Riket ligger i dag på 0,32 jämfört med under 0,2 under 80-talet. 0 innebär total jämlikhet och 1 maximal ojämlikhet.
– Sverige hade världens lägsta inkomstskillnader runt 1980. Sedan dess har inkomstklyftorna successivt ökat. Den omvandling som Sverige har haft när det gäller arbetsmarknad, sysselsättning och inkomster har varit relativt gynnsam så tillvida att de allra flesta har fått det bättre, men spännvidden har ökat. De fattiga har inte blivit fattigare, medan de rikaste drar ifrån, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Nyhetsbyrån Siren.
"Saknar höginkomsttagare"
Klyftan finns framför allt mellan personer med fasta och trygga jobb och personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Ojämlikheten skiljer sig mycket åt i landets kommuner. Störst klyftor har Danderyd med 0,56. Minst skillnad är det i Norsjö med 0,23.
Vimmerby har 0,275. 2011 hade Vimmerby 0,25. Hultsfred ligger lite högre med 0,282 (0,48 2011). Med det är Vimmerby på 145:e plats i landet och Hultsfred på 121:a.
– Det är en väldigt stor variation och bekräftar den bild som vi har haft sedan tidigare. De stora skillnaderna finns i storstädernas välmående kranskommuner i princip. De lägsta inkomstskillnaderna återfinns på landsbygd och i glesbygd, vilket framför allt beror på att de saknar höginkomsttagare, säger Tapio Salonen.