Låt äldre jobba längre och digitalisera mer av arbete. Det menar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är ett måste för att regioner och kommuner ska klara ekonomin de kommande fyra åren.
Nyligen presenterade SKL sin nya ekonomiska rapport över det ekonomiska läget och en prognos för ekonomin de kommande fyra åren.
Rapporten visar att de goda ekonomiska åren kan vara förbi och SKL:s prognos är att ekonomin redan nu står inför större utmaningar. Detta trots att skatteintäkterna ökar eftersom andelen arbetade timmar är lika hög som innan den stora krisen på 90-talet. Anledningen är att behovet av välfärden ökar, då både antalet unga och äldre ökar i befolkningen.
Både äldreomsorgen och skolor och förskolor står inför ett större behov. För att klara välfärden behövs därför olika åtgärder, som ökade resurser och nya arbetssätt som motsvarar 43 miljarder kronor fram till år 2022, skriver Kommunalarbetaren.
– Det handlar om att effektivisera verksamheten, säger Lena Micko, (S), ordförande för SKL.
Personalbristen ett problem
Personalbristen pekas också ut som en stor orsak till sämre ekonomi. SKL:s lösning på det är att fler arbetar längre upp i åldrarna, göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden och se till att heltid verkligen blir norm.
– Vi behöver personal som arbetar längre men också att de som är äldre kommer tillbaka och arbetar. De är en viktig resurs.
Redan nu är det fler äldre som arbetar, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.
– Redan nu är det fler över 65 år som arbetar. De anställda över 65 år inom kommunsektorn har ökat från 10 000 2005 till 45 000 2017, säger hon och menar att de behöver bli ännu fler.
"Öka digitaliseringen"
Digitaliseringen behöver ökas och snabbas på för att förbättra ekonomin, enligt SKL. En digitalisering av fyra tjänster inom hemtjänsten skulle kunna spara 3,2 miljarder kronor. Det handlar främst om natt- och dagtillsyn, medicinpåminnelser och digitala lås.
– Om vi använder tekniken klokt, kan vi se till att exempelvis omsorgen om våra äldre är av hög kvalitet även när det är svårt att klara bemanningen, säger Lena Micko.
Fler med underskott
Andelen regioner och landsting med sämre ekonomi ökar. 2017 var det fem regioner och landsting som gjorde underskott. Prognosen 2018 är att sju av landets 21 gör det. Orsaken är ökade vårdkostnader och det är vikitigt att bland annat snabbt få ett grepp om kostnaderna för inhyrd personal.
– De kostnaderna har börjat plana ut. Men det märks inte tillräckligt än, säger Annika Wallenskog.