I dag kan DV avslöja skälen bakom räddningschefen Stefan Larssons uppsägning. Det är en intrikat historia om ledarskapet och tjänstemannaorganisationen i kommunen – och ett agerande som Larsson menar bryter mot lagen.
– Chefskapet och ledarskapet har en del att önska i den här kommunen, säger Stefan Larsson i en lång intervju.
Vi måste börja från början. De stora skogsbränderna i Västmanland och kaossommaren 2018 har visat på uppenbara brister i många olika räddningstjänster över landet. Sverige klarade helt enkelt inte av skogar som började brinna.
I en av de utredningar som gjorts finns det förslag om att alla kommuner ska ha en inre ledning dygnet runt och att samarbeten mellan kommunerna utvecklas. Vimmerby har i dag en helt suverän räddningstjänst. Visst hjälper man andra vid behov, visst får man hjälp av andra vid behov – men det finns inget formellt samarbete på daglig basis.
Vill samverka med Jönköping
Frågan om samarbete har Vimmerby och räddningschefen Stefan Larsson utrett sedan försöket med en gemensam räddningschef i beredskap med Hultsfreds kommun avbröts i slutet av 2017.
För att göra det enkelt kan man säga såhär: Stefan Larsson vill att Vimmerby, utöver den samverkan som finns med kommunerna i Kalmar län i dag, även ska samarbeta med kommunerna i Jönköpings län (plus Ydre kommun) som under många år haft en gemensam organisation under namnet Räddsam F.
Samhällsbyggnadschefen Miklós Hatházi och kommundirektören Carolina Leijonram vill istället hålla Vimmerby inom länsgränsen och samarbeta i en konstellation med kommunerna i länet som heter Räddsam H. Beslutet om den riktningen togs på kommunstyrelsens arbetsutskott i slutet av februari.
”Finns inget hinder”
Räddningstjänsten arbetar under två olika lagar: dels LSO (Lagen om skydd mot olyckor) och LEH (lagen om extraordinära händelser). Arbetet under LEH följer alltid länsgränserna – men det finns ingenting som säger att arbetet under LSO också måste göra det.
– Vi kan ta två exempel: Gotland styrs av en ledningsstab i Stockholm, Katrineholm i Södermanland styrs av en ledningsstab i Linköping. Att Vimmerby skulle samarbeta med Jönköping när det gäller räddningsarbete är samma sak som att Vimmerby har all sin IT i Itsam med fem kommuner från Östergötland, det finns inget hinder. Skillnaden är att vi inte skulle ingå ett kommunalförbund som man gjort med Itsam. Det finns jättemånga kommuner som samarbetar med räddningstjänster i andra län, säger Stefan Larsson.
”Ett färdigt koncept”
Enligt Larsson är medarbetarna inom Räddningstjänsten överens om att Vimmerby även bör samarbeta med Räddsam F.
– Vi vill fördjupa vår samverkan gällande arbetet inom LSO – man kan säga att det är i stort sett allt arbete med de röda bilarna – med Räddsam F. Vi vill ingå i deras ledningsorganisation dygnet runt, vi skulle få inre befäl och stab och allting. Det är ett färdigt koncept, de har jobbat i 25-30 år och det bygger på att alla kommuner är suveräna och man bibehåller en stark lokal förankring, säger Larsson och fortsätter:
– Det är en så bra organisation att man hänvisar till den som föredömligt exempel i en statlig utredning som presenterades i juni. Vi har haft kontakt med Räddsam F och vi är välkomna att vara med. Jag har presenterat det här vid två tillfällen och ett antal politiker har sagt att de tycker att det låter bra.
”Samverkan i Kalmar går trögt”
Larsson ser en mängd fördelar med att samverka med Räddsam F jämfört med Räddsam H, både sett till verksamheten och ekonomiskt.
– Vi har provat det sedan urminnes tider och samverkan i Kalmar län går trögt. I Räddsam F finns allting redan, det är som att komma till ett dukat bord. De har ett virtuellt kontor, övningsanläggningar, inre befäl sitter i Jönköping samlokaliserade med SOS 112 och leder alla insatser dygnet runt.
Priset för att ingå fullt ut i Räddsam F är 175 000 kronor per år.
– Det skulle spara resurser i Vimmerby. Varje år överskrider jag bara utbildningsbudgeten med mellan 700 000 och en miljon eftersom det finns ett så stort utbildningsbehov. I Räddsam F finns mängder med utbildningar som också är validerade. Och Räddsam F kan redovisa årliga besparingar på cirka fem miljoner kronor för det utbildningskoncept som tagit många år att bygga upp.
”Hela kåren är överens”
Larsson ser många frågetecken för samarbetet i Kalmar län.
– Hur stor är kostnaden för att bygga upp ett samarbete i Räddsam H? Det är det ingen som vet och kostnaden för uppbyggnaden är alltså ett svart hål. Hur lång tid tar det? Jag gissar på minst fem-sex år. Samarbete i Kalmar kommer ta tid och kosta pengar som vi i dag inte har. Det är detta som diskussionen på tjänstemannanivå har gällt.
Ser du något argument för samarbete inom länet?
– Nej, inte enbart inom länet. Jönköping har så mycket mer muskler, så ur ett strategiskt perspektiv rekommenderar jag en fördjupad samverkan med Räddsam F. Hela kåren är överens om att det är Räddsam F som gäller. Kollar man som ett exempel branden i Eksjö trästad så skakade Räddsam F fram 125 insatspersonal på nolltid utan att räddningschefen behövde lyfta ett finger. Jag tycker också att det är viktigt att vara rädd om skattepengarna då det också innebär ekonomiska fördelar med att ingå en fördjupad samverkan med Räddsam F.
Blir krisberedskapen bättre i länet om alla samarbetar även inom vanligt räddningsarbete?
– Nej. Om vi går in i Räddsam F fortsätter vi givetvis att hjälpa Hultsfred och Västervik och alla övriga räddningstjänster i Kalmar län, vid behov och efter förmåga precis som tidigare. Skillnaden är att vi leds av en stab i Jönköping i stället för Kalmar och har vår fördjupade samverkan med Jönköping. Att man samarbetar över länsgränsen är väldigt vanligt på många andra ställen i landet.
Oense om ledningsbuss
Diskussionen om Vimmerbys framtida räddningstjänst inleddes redan 2017 och började med ett förslag om utbyte av en gemensam ledningsbuss i Kalmar län. Stefan Larsson opponerade sig.
– Räddsam H började glida isär i och med den här bussen som kostar 7,5 miljoner och den gamla har inte använts i Vimmerby någon gång på 30 år.
Larsson redogjorde för förslaget om en ny ledningsbuss på kommunstyrelsens arbetsutskott och politikerna tackade nej till medverkan i det skedet.
– När jag meddelar länets räddningschefsgrupp Räddsam H att vi säger nej till bussen – och det var det mandat jag hade från politiken – så utesluts vi från sammanträden om samverkan i Kalmar län. Jag säger gång på gång att vi är för all möjlig samverkan och att vi bara säger nej till bussen, men det enda argument jag får tillbaka är att man måste vara med fullt ut. Det är allt eller inget som gäller. Ett mycket märkligt sätt att bygga samverkan på. Inget annat län dikterar sådana villkor för att samverka i övriga frågor inom räddningstjänst. Bussens vara eller icke vara blev spinoff i det här, schismen började med ledningsbussen. Efter det mötet blir vi inte kallade till fler möten. Så får man inte göra egentligen.
”Går även att googla fram det beslutet”
Våren och sommaren går innan historien tog en ny vändning i höstas.
– Jag får nu kritik ifrån tjänstemannaledningen för att vi inte är med i samverkan i Kalmar län, för att vi inte går på mötena och för att jag tackat nej till bussen, men det är ju ett beslut som politiken fattade i kommunstyrelsens arbetsutskott och som även tjänstemannaledningen känt till. Det går att googla fram det beslutet, men plötsligt tar det hus i helvete.
I början av året upptäcker Stefan Larsson att en tjänsteskrivelse lämnats in i hans namn som han själv inte har skrivit och med en slutsats som han inte alls delar. I skrivelsen föreslår Stefan Larsson att allt fördjupat samarbete ska ske med Kalmar län – exakt det som han under lång tid försökt att argumentera emot.
– Miklós och Carolina säger nej till Räddsam F, vi ska tillbaka till Räddsam H och bussen och vi ska ha vår fördjupade samverkan inom Kalmar län. Miklós säger till mig att jag inte kan lägga fram en tjänsteskrivelse som förordar Räddsam F och berättar att de inte kan vara i samma rum som mig om jag ska argumentera för det inför politikerna, eftersom vi tjänstemän inte kan visa oss oeniga för politiken. Miklós säger att det ”skulle bli väldigt tråkigt” för mig om jag går emot det här och vill att jag istället ska lägga fram en skrivelse med något som jag inte kan stå för. Jag svarar att det inte går och Miklós vädjar till mig.
Larsson berättar att han kort därefter får ett mejl från Hatházi.
– Han skriver att han har lämnat in handlingen och att allt är klart, jag behöver bara komma till kommunstyrelsen och dra det.
Diarienumret på handlingen som lämnats in är samma som vid ett ärende om sprinkler som Stefan Larsson svarade på för ett halvår år sedan.
– Jag vet inte vem som har skrivit den här tjänsteskrivelsen om att jag skulle rekommendera att vår samverkan enbart ska hållas och fördjupas inom Kalmar län, men jag har definitivt inte gjort det. Jag kan inte ställa mig bakom den skrivelsen och det meddelar jag Miklós. Då svarar han att Carolina inte kommer bli glad. När jag står fast vid mitt nej berättar Miklós att han bokat in ett möte med HR-avdelningen dagen efter.
”Säger att jag måsta vara lojal”
Dagen efter kommer Miklos Hathazi och personalchefen Marie Halldén upp till stationen.
– De säger att det är ett tjänstemannabeslut och ingen politisk fråga och att jag måste vara lojal. Jag undrar hur en tjänsteskrivelse med en attsats som ska upp till kommunstyrelsen inte anses vara ett ärende för politiskt beslut? För mig är det helt uppenbart. På mötet svarar jag att jag alltid varit lojal och att jag även ska vara det den här gången också, alltså säger jag upp mig just för att vara lojal mot alla och allt jag står för. Jag är inte rätt person att leda det här arbetet som jag inte tror på.
Skrivelsen är undertecknad med både Stefan Larssons och Miklós Hatházis namn, men av sidhuvudet att döma framstår det som att Stefan Larsson i egenskap av räddningschef skrivit dokumentet. Miklós Hatházi menar att Larsson godkänt tjänsteskrivelsen muntligen och i ett senare skede tog Larssons namn bort från skrivelsen.
Varför kunde inte Hatházi underteckna skrivelsen med sitt eget namn?
– Det är inte han som är räddningschef och han saknar räddningstjänstkompetens. Det blir ingen tyngd i ett förslag om Räddningstjänsten om inte räddningschefen utifrån sin ämneskompetens står bakom det.
Varför kunde ni inte lagt fram två förslag?
– Det undrar jag också och det är en bra fråga. Jag tycker att det vore bra för politikerna att få två förslag. Det är väl fundamentalt i en demokrati.
Kommer du gå vidare med att någon har skrivit en handling i ditt namn utan tillåtelse?
– Inte primärt, jag utgår ifrån att ansvariga tar sitt ansvar fullt ut och vidtar åtgärder när sådant inträffar, jag är inte ute efter att starta krig, men jag kommer säga vad jag tycker. Det är faktiskt urkundsförfalskning att göra på det viset och något sådant kan jag aldrig ställa upp på.
”Det här känns inte bra”
Larsson berättar att han troligen hade sagt upp sig även om ärendet hanterats på ett annat sätt.
– Men behandlingen påverkar tidpunkten mycket, det är lika stor del som själva beslutet i sig. Jag har jobbat i flera kommuner under mina 30 år inom räddningstjänsten och aldrig någonsin varit med om något liknande. Det här känns inte bra.
Hur ser du på kommunledningens agerande?
– Jag upplever inte att det är tillräckligt högt i tak. Chefskapet och ledarskapet upplevs inte som modernt och har således en del att önska. Inom kommunen är det alltid väldigt viktigt för en del tjänstemän att markera vem som är chef, det verkar ofta vara högst upp på agendan. Sakfrågan kommer i andra hand, hierarkin är det viktiga. Sett till den kulturen är jag nog kommunens sämsta chef, jag vill ha högt i tak och ser mig själv som en av många viktiga roller i laget. Och det tror jag har haft stor betydelse för att räddningstjänstens medarbetarenkät fått så bra resultat. Att vara chef innebär att ta ansvar fullt ut oavsett vad. Jag tar här mitt ansvar och avgår då jag inte anser att det vore rätt mot arbetsgivaren att sitta kvar och företräda något som varken jag eller räddningstjänstens personal anser vara ett bra vägval för vare sig verksamhet eller de som ska betala den.
Anser du att det brister enskilda chefer eller i kulturen?
– Ska du byta en kultur kanske du måste ta bort en del människor.
Hur ser du på Leijonrams ansvar för situationen?
– Jag tycker att hon har ett stort ansvar. Beslut ska givetvis både fattas och kommuniceras i linje i en organisation, men viss kommunikation som inte har med beslut att göra måste kunna hanteras utan den slaviska linjen. Min känsla är att den flexibiliteten inte klaras av att hanteras utifrån de behov som ibland uppstår och därmed så tappar man möjligheten till optimering, känsla, förtroende och nyans. Jag kommer från en kultur i brandförsvaret där det är raka puckar och där beslut alltid ska gå i linje men där optimering, känsla, effektivitet och förtroende delvis har sin grund i möjligheter till kommunikation mellan olika ledningsnivåer då behoven uppstår. Det håller inte att från högre ledningsnivå ha en uppfattning om att inte ha tid att kunna kommunicera vissa saker oavsett var i linjeorganisationen behovet av kommunikation finns i en så pass liten organisation som Vimmerby kommun ändå är i jämförelse med många andra kommuner och organisationer.
Vad känner du i dag?
– Jag är besviken över att man inte når fram i kommunikation. Man säger en sak, men får svar på något annat. Argumenten jag möts av i denna fråga är inte konkreta och det blir tröttsamt till slut. I en annan diskussion så föreslår man att mitt ansvarsområde ska utökas till att även ha uppgiften som säkerhetsskyddschef, utan att diskutera det med mig någonting. Det är liksom inte okej, man kör bara på, de som styr de styr. Min upplevelse efter det här är att Vimmerby faktiskt inte styrs av politiker, utan av några enskilda tjänstemän.
– Jag riktar ingen kritik mot nuvarande politiker i den här frågan, de kan inte veta så mycket om spelet som pågår. Läggs det bara fram ett förslag till beslut så utgår de antagligen från att det inte finns något annat förslag och mina överordnade ligger som ett filter mellan mig och politiken i det fallet. Det medför brister i den demokratiska processen när de högsta cheferna själva bestämmer vilka förslag som får läggas fram till politikerna.
Kan du tänka dig att ändra dig?
– Nej
Vad händer med livet nu?
– Jag har tackat ja till ett erbjudande som expertrådgivare i räddningstjänstfrågor ironiskt nog. Jag kommer åter att jobba i en betydligt större region där räddningstjänsten även finns i ett nationellt sammanhang. Flyttlasset med familj går i mitten på juni. Jag känner inte att jag har förlorat eller någon bitterhet, mitt samvete är rent och jag har gjort vad jag har kunnat utifrån min kompetens och erfarenhet av räddningstjänst och alltid sett till Vimmerbys bästa, De här fem åren i Vimmerby har varit jätteroliga. Våra fem barn har funnit både trivsel och trygghet här. Jag har haft fantastiska arbetskamrater och haft förmånen att träffa så många fina människor både i och utanför arbetet. Många har också blivit vänner för livet och jag tycker att jag har blivit rikare på det mesta. Det här är en erfarenhet som jag tar med mig.
Fotnot: Här kan du läsa hur Miklós Hatházi ser på kritiken.
Här kan du läsa hur Carolina Leijonram och Ingela Nilsson Nachtweij gör detsamma.