Vimmerby kommuns OH-kostnader steg med 34 miljoner 2014. Det är huvudförklaringen till att Vimmerbys kommuns standardkostnader för fjolåret blev de högsta på åtminstone 16 år.
Förra veckan skrev Dagens Vimmerby om räkenskapssammandraget som tas fram av Statistiska centralbyrån. Beräkningen bygger på en teoretisk modell som är tänkt att jämföra kommunernas faktiska kostnader med kostnaderna för en medelkommun.
2014 var Vimmerbys sex kärnverksamheter tillsammans knappt 50 miljoner dyrare än den så kallade standardkostnaden. Alla kärnverksamheter var dyrare än sin respektive standardkostnad, men klart mest avvek kostnaderna för individ- och familjeomsorgen (30 procent dyrare), gymnasiet (25 procent) och förskolan (tio procent).
Ekonomichefen Mattias Karlsson förklarade begreppet såhär:
– Syftet är att vår verksamhet ska bli jämförbar med andra kommuners verksamhet. Det är inte så att vi jämför oss med en speciell kommun i de här beräkningarna, utan standardkostnaden är kostnaden i en medelkommun och säger vad en verksamhet bör kosta om alla kommuner har samma förutsättningar. Det är en teoretisk beräkning, men den kan ändå ge en fingervisning.
Påverkan har ökat med 20 miljoner
En huvudförklaring till kärnverksamheternas höga avvikelse är kommunens skenande overheadkostnader. Under 2014 steg de med 34 miljoner kronor och landade på 76 miljoner. Overheadkostnaderna samlas i den så kallade SCB-nyckeln och beloppet fördelas sedan ut över de olika kärnverksamheterna.
En kommuns overheadkostnad har alltså stor påverkan på kärnverksamheternas avvikelse gentemot sina standardkostnader och andra jämförelsetal.
Socialförvaltningen har tre kärnverksamheter med i räkenskapssammandraget: äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt LSS-verksamhet. Mellan 2009-2011 låg påslaget för overheadkostnader på mellan 11,3 miljoner och 11,5 miljoner. Därefter har beloppet ökat stegvis.
2012: 14,2 miljoner.
2013: 17,5 miljoner.
2014: 32,2 miljoner.
Dessutom har kostnader för mottagande av flyktingar och arbetsmarknad ökat, från 894 000 2009 till 2,7 miljoner 2014. Socialens ökade kostnader i olika jämförelser beror alltså inte bara på dyrare verksamhet.
Stor ökning även för BUN
Samma utveckling har förstås även påverkat barn- och utbildningsnämndens standardkostnader för förskola, grundskola och gymnasium. Mellan 2009-2011 låg påslaget av OH-kostnader för BUN på mellan 12,1 och 12,8 miljoner. Därefter har beloppet ökat markant.
2012: 15,8 miljoner.
2013: 30,5 miljoner.
2014: 33,2 miljoner.
De högre centrala kostnaderna är en central anledning till att kommunernas olika verksamheter blev klart dyrare i 2014 års räkenskapssammandrag.