Janne Josefsson i ordkrig om Astrid Lindgren-böcker

I helgen sommarpratade Janne Josefsson i P1. Han tog då upp att Botkyrka kommun ska ha bränt exemplar av Vimmerbys författarskatt Astrid Lindgrens böcker. Böckerna det skulle handla om var äldre upplagor av "Pippi i Söderhavet".

– När man bränner böcker av ideologiska skäl så finns det något i mig som säger: ”Vänta lite nu, ska vi verkligen låta dessa försvinna? Ska de inte få finnas så att jag kan berätta för mitt barn att så här sa man på den tiden?”, frågar sig Janne Josefsson i programmet.

I måndags gick Botkyrka kommun ut med ett pressmeddelande där de menar att Josefsson inte håller sig till sanningen.

”Bibliotek Botkyrka ägnar sig inte åt att bränna böcker. För att utrymmet i hyllorna ska räcka till krävs det att varje bibliotek i Botkyrka varje år gallrar motsvarande mängd böcker som man köper in. Det är en praktisk omöjlighet för ett folkbibliotek att ha alla böcker som givits ut i Sverige”, skriver Botkyrka kommun i pressmeddelandet.

"Har inte försvunnit"

Botkyrka kommun radar sedan upp exempel på varför böcker gallras ut: att de är slitna, inte har lånats på länge, eller att innehållet i böckerna blivit "föråldrat". Av Botkyrka kommun framhålls tidiga upplagor av Astrid Lindgrens "Pippi i Söderhavet" som exempel på böcker med "föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska", men biblioteken i kommunen tillägger att de också köpt in nyare upplagor av boken från 2015, där de specifika uttrycken har förändrats och uppdaterats. 

Att just "Pippi i Söderhavet" skulle hanterats på något särskilt sätt hävdar Botkyrka kommun är osant. 

– Följden av Janne Josefssons uttalande i ”Sommar i P1” var att ett stort antal medborgare kom till oss med frågor. Syftet med den information vi lade ut på nätet är att informera medborgarna om hur vi går till väga, säger Roger Vintemar som är tillförordnad förvaltningschef för kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka till DN.

Vintemar menar att det är viktigt att lyfta fram att den titel Janne Josefsson berör inte har försvunnit ur bokbeståndet, utan ersatts med en uppdaterad upplaga. 

– Det är förlaget, med stöd av familjen Lindgren, som har valt att uppdatera språkbruket – vi har bara köpt in den nya upplagan, säger Roger Vintemar.

Inte tillräckligt klargörande

Janne Josefsson har läst Botkyrka kommuns pressmeddelande, men säger till DN att det var inte tillräckligt klargörande.

– De lyckades med att först försöka dementera det jag sa och sedan bekräfta det. Man kan inte jämföra fallet ”Pippi i Söderhavet” med böcker som kasseras för att de är uttjänta. Det är inte att kurera bokbeståndet, utan i fallet med Astrid Lindgren har de rensat av ideologiska skäl, säger han.

DN:s fråga: Skulle det vara mindre upprörande om man gjorde sig av med böckerna på något annat sätt än just genom att bränna dem?

– Något är det som gör att de inte vill ta det ordet i sin mun – men om man slänger böckerna på soptippen så bränns de. Varför vill man knappt ens erkänna det? De skulle själv inte vilja göra det, för de vill inte se bokbål, men de kan låta någon annan göra det, säger Janne Josefsson.

Om man har bränt en bok, finns det ingen återvändo, menar Janne Josefsson.

– Jag ville i mitt sommarprat ställa frågan kring att bränna böckers, eftersom jag känner en stor tveksamhet inför det. Kan det inte vara bra att i stället förklara för sina barn hur saker uppfattades när böckerna skrevs? Dessutom förknippas bokbränning så klart med bokbålen under nazitiden. De tyckte väl också att de hade rätt.