Landstingets överläkare anser att vården ska fortsätta. Psykologen tycker det. Behandlingshemmet tycker det.
Men inte Vimmerby kommun – och inte Förvaltningsrätten. Nu kämpar Linda för att hennes son ska få den behandling han behöver för att komma ur sitt missbruk.
– Jag ska visa att det är fel om jag så ska vända upp och ned på hela stadshuset, säger hon.
Lindas son Emil började röka hasch i 15-årsåldern. Missbruket ökade och ökade och för ungefär ett år sedan insåg Emil, då cirka 20 år gammal, att han behövde hjälp.
Han blev inskriven på ett behandlingshem i Göteborg – och med tiden gav behandlingen effekt. Emil kom ur sitt destruktiva nätverk i Vimmerby och var på väg att hitta en väg bort från knarket.
Instanserna överens
När platsen på behandlingshemmet sades upp var de vårdande instanserna överens. Överläkaren i landstinget, Emils psykolog och behandlingshemmet ansåg att behandlingen gett effekt och att det fanns stora risker med att avbryta den.
”Det har etablerats en god behandlingsallians men patientens allmänna tillstånd bedöms kräva fortsatt minst 6 månaders ytterligare vistelse på behandlingshem i syfte att fullfölja den hitintills positiva utveckling som har erhållits”, skrev landstingets överläkare Niels-Peter Nielsen i sitt utlåtande.
Nielsen skriver också att han befarar att patienten kommer återfalla i missbruk om han återvänder från behandlingshemmet för tidigt.
Tillbaka på ruta ett
Det lyssnade inte Vimmerby kommun på. Socialnämndens myndighetsutskott avslutade behandlingen och Emil skickades ut ur behandlingshemmet och placerades i en lägenhet i Vimmerby. Där skulle Emil erbjudas boendestöd en gång i veckan, KBT-samtal och drogtestas en gång per vecka.
Blott två månader senare anser hans mamma att han är tillbaka på ruta ett igen.
– Han var jättedeprimerad och ledsen när han kom hem. Han började missbruka igen, men socialen bryr sig inte även om jag har ringt och sagt det. Kommunen säger att han mår bra och att det går jättebra för honom. De tar inte mig på allvar. Tror de att jag ringer och berättar att min son har problem om han inte har det? säger Linda.
”Varför kan inte min son få hjälp?”
Flera gånger under intervjun stockar sig rösten och tårarna rinner – men hon säger att hon är mer arg än ledsen. Och framförallt fast beslutsam om att kommunen ska få riva upp sitt beslut. Förvaltningsrätten gick på kommunens linje – och nästa instans är Kammarrätten i Jönköping.
– Jag kan inte beskriva hur besviken jag är och jag kommer driva det här så långt det går. Jag ska visa att det är fel om jag så ska vända upp och ned på hela stadshuset. När jag pratar om det med dig nu blir jag ledsen, men jag är mest arg. Är det såhär missbruksvården ser ut i Sverige 2017? Det är under all kritik, det finns inga ord. Man har sett mycket som hänt på Uppdrag Granskning, men jag trodde aldrig att jag skulle hamna i det själv. Jag är så förbannad att jag vaknar på nätterna… Varför kan inte min son bara få hjälp?
”Alla visste att han skulle misslyckas”
I sitt utlåtande menade överläkaren i landstinget att det fanns stora risker med att avbryta behandlingen. Emil har klarat kommunens drogtester – men Linda är säker på att hennes son manipulerat dem.
– Det har han till och med sagt. Vissa gånger har han varit så hög att han inte ens vet att han lämnat urinprov. Han tar med sig kompisars urinprov för om han inte är ren hotar socialen med att skicka ut honom på gatan. Och det är alltid bestämda dagar som drogtesterna görs på. Jag har frågat om de visiterar honom, men inte fått något svar. Han ska ha KBT-samtal en gång i veckan och det har han gått på en gång, sedan har han avbokat mötena. Det är väl ett tecken på att han inte mår bra? Men de bryr sig inte och tar inte tag i någonting. Hans bror sa att han var så hög att man kunde se det på 50 meter, men de lyssnar inte på honom heller, säger Linda och fortsätter:
– De tar hem en kille som kommer att misslyckas och det visste alla. Han har ett umgänge här som missbrukar och är man inte tillräckligt stark kan man inte komma tillbaka, alla sa det. Varför ta hem honom och låta honom misslyckas igen? Han har väl haft nog med misslyckanden i sitt liv. Jag har levt med det här i många år och när han äntligen vill ha hjälp tar man bort den ifrån honom. Sex månader är ingenting på ett behandlingshem, det finns de som varit där i fyra år.
”Ingen som bryr sig om det”
Emil har haft fem säkra återfall under sin tid på behandlingshemmet. Det har kommunen tolkat som att han saknar motivation. Den 10 april i år sa platsen upp sedan personalen varit säkert på att Emil haft ett sjätte återfall – men drogtesterna visade inga spår av droger. Även Förvaltningsrätten anser att Emil saknar tillräcklig motivation.
– De på behandlingshemmet säger att återfallen inte betyder att han inte är motiverad. Det har han varit, han har gjort framsteg. Återfallen är en del i behandlingsprocessen.
Emil satt med på socialnämndens myndighetsutskott som avslog hans ansökan om fortsatt vård.
– Han berättade allting. Han berättade att han inte var stark och att han inte kommer klara av det här, att han har svårt att knyta kontakter, men det är ingen som bryr sig om det. De anser bara att deras hemmaplanslösning är bäst
Har du någon förståelse för kommunens agerande?
– Inte överhuvudtaget.
Hur orolig är du för din son?
– 10 av 10 på en skala. Det går bara utför liksom… Det är hemskt. De förstör hans liv. Varför inte satsa på honom nu så han kan komma ut i samhället och betala tillbaka sen? Nu kommer vi få börja om från början.
”Kan inte bli nej hela vägen”
Samtal efter samtal och mejl efter mejl har Linda försökt få kommunen att ändra sig.
– Jag har skickat in klagomål och orosanmälningar, men inte fått svar. Jag tycker att det är skitdåligt, det visar att ingen bryr sig.
Linda har tagit fallet vidare till Kammarrätten i Jönköping.
– Jag hoppas vi ska få igenom det här i kammarrätten. Det kan inte bli ett nej hela vägen. Vi kommer ha vår advokat med oss, det kan inte gå fel. Jag kommer fortsätta kriga.
Socialnämndens ordförande Eva Berglund (S), som även är ordförande i myndighetsutskottet som avslog Emils ansökan, vill inte kommentera ärendet på varken enskild eller generell nivå.
Fotnot: Namnen i artikeln är fingerade.