Rektorn om kritiken: ”Jag kan bara hålla med”

Nyligen sade elevernas mentor upp sig. Det blev droppen för de föräldrar som Dagens Vimmerby pratat med. I den här artikeln uttrycker de stenhård kritik mot verksamheten och menar att deras barn halkar efter på grund av bristerna.

Torbjörn Sandberg tog över rektorsrollen på skolan för fyra månader sedan.

– Jag har har inte helhetsbilden direkt, men jag vet att det finns en elevgrupp som fått byta mentorer väldigt mycket och kan inte annat än hålla med. Det är jätteolyckligt och bara att hålla med.

Vad beror det på?

– Jag bedömer inte att man har flytt fältet, men det är en god arbetsmarknad för lärare här och nu. När jag fick veta att det var dags igen tänkte jag bara ”nej inte nu igen” och tänkte på de elever som fått göra en sådan här resa så många gånger.

 "Det är bara förlorare"

 Både undervisningen och relationerna påverkas såklart av den extrema ruljangsen.

– Det påverkar jättemycket när det gäller att bygga upp relationer, både vuxen gentemot barn och mellan vuxna. Det tar tid att lära känna ett nytt ställe och nya vårdnadshavare. Nu jobbar jag som rektor och vi är en yrkesgrupp som byts väldigt ofta. Man brukar säga att en rektor behöver stanna i fem-åtta år för att kunna fullfölja förändringsprocesser, det är något liknande för pedagoger. Det betyder jättemycket om man stannar ett bra tag. Som det har varit på Brännebro känns som att det bara är förlorare.

Finns det något ni kan göra för att lindra problematiken?

– Det vi försökt göra är att bygga en god grund och att arbetslaget ska jobba sig samman. Jag tror att fyra av sex var nya när läsåret började i augusti. Vi försöker göra vad vi kan för att det ska bli så bra det bara går. Man måste fråga personer som slutar om vi gjort något fel eller om vi kunde gjort något annorlunda. Det jag kan säga är att vi verkligen ansträngt oss.

Varför har så många slutat?

– Som jag uppfattat det vid sidan om en svår arbetssituation så är det svårt att rekrytera personal. Det är svårt att rekrytera utbildade som har verktyg med sig för att möta elevers behov. Det är en liten skola och utredningen och funderingen om att lägga ned skolan spelar också in. Det har varit tuffa år tillbaka på Brännebro och då har det blivit en svår arbetsmiljö för elever och pedagoger.

Hur påverkar det eleverna?

– Det blir en uppgivenhet tror jag. Jag gissar att man upplever en uppgivenhet och en fundering gentemot oss i vuxenvärlden, om det är värt att lägga manken till i en ny tillitsprocess. Och tillit är så viktigt för lärandet. Jag tror också att man funderar på om man som elev kunde gjort något annorlunda för att det inte skulle bli såhär. De hamnar i kläm och får inte de förutsättningar att få med sig kunskaper på det sätt som många andra får. Jag tror att man känner att man dragit en nitlott.

Upplever du att de här eleverna får sämre förutsättningar?

– Det torde bli sämre förutsättningar när man får byta personal gång på gång på gång. Det är sällan det sker såhär ofta som med den här gruppen. Utifrån det perspektivet blir det sämre förutsättningar.

 Menar att det krävs en förbättring

Skolans framtid utreds av förvaltningen. Frågan ska behandlas på barn- och utbildningsnämnden i december. Torbjörn Sandberg menar att det måste ske en förändring. 

– Om man byter personal i den här omfattningen och arbetsmiljön inte är bra och vi inte kan ge elever det de har rätt till är det bättre för eleverna att vara någon annanstans. Jag tänker att elever och föräldrar vill ha närheten med en skola på orten, men man vill ha kvalité också. Hur gärna jag vill är det svårt att motivera det i längden om det fortsätter såhär, men sedan är det upp till politikerna att fatta beslut.

Borde man utrett skolan ännu tidigare?

– Det har jag inga synpunkter på, det är upp till politikerna. 

Skolan gick ut med en jobbannons för en ny lärare under torsdagen.

– Vår uppgift är att göra så mycket vi kan för att det ska vara så trivsamt och bra vi kan. Att rekrytera mitt i ett läsår – hur enkelt är det? Behöriga lärare har tre månaders uppsägningstid. Det är supersvårt, men eleverna måste ha en lärare. Vi ska göra vårt bästa för att det ska bli så bra som möjligt, men det är stora utmaningar och det kommer det vara om det inte blir fler elever.

Är antalet elever en del i problematiken?

– Det kan vara det. En del tycker att det är svårt och utmanande att ha elever i sin klass som tillhör olika årskurser, men för någon kan det vara så att man trivs med att jobba i ett litet sammanhang. Det finns både och, men generellt är det svårare att rekrytera till mindre enheter.

"Ska ske skyndsamt" 

Enligt föräldrarna får inte eleverna sina behov tillgodosedda. Detta gäller särskilt elever som behöver anpassningar. En förälder berättar att det tog ett år att få ett åtgärdsprogram.

– Det vet inte jag och det kan inte jag svara på. Om en elev har behov av särskilt stöd så bör det ske skyndsamt. Det är inte önskvärt att det tar den tiden. Samtidigt kanske man gör extra anpassningar även om dokumentet inte finns på plats, men det ska inte dröja den tiden. Det är nog före min tid och det är inte bra om en elev får vänta så länge.

Är det svårare att tillgodose särskilda behov på mindre enheter?

– Erfarenheten är att specialpedagogiskt stöd och kompetens inte finns på plats i samma utsträckning. Det är svårt att rekrytera specialpedagoger till mindre enheter, ofta får de växla mellan tre olika platser och ligga på vägarna. Sedan kanske man saknar en lärare och då får specialpedagogen gå in och täcka upp. Det är svårt att räcka till när man är så få.

Har du identifierat att elever med särskilda behov inte får det stöd de har rätt till på Brännebro?

– Det kan jag inte säga, men min minnesbild är att någon som jobbat som specialpedagog fått hoppa in i andra uppdrag. Det var före min tid och jag är inte hundra på det. Rektorskollegor säger att man inte får tag i specialpedagoger. Vad gör man då?