Arbetet med prislappsmodellen går vidare – väldigt oklart hur det kommer slå

Kommunen har tidigare arbetat med en annan budgetmodell och bland annat utgått från demografimodellen. Nu är man på väg att ta steget in i något helt nytt. Det rör sig om prislappsmodellen och det innebär att man varje år börjar om och fördelar kostnaderna. 

Det ska göra att man undviker att hamna fel år efter år. 

– Kortfattat, utan att bli för teknisk, innebär det att man utgår från prislappar. Det handlar till exempel om hur mycket en elev kostar i snitt och så jämför man det med andra kommuner och utgår från utjämningssystemet, har tidigare ekonomichefen Roger Sjögren berättat när man var på väg in i modellen.

Införandet av prislappsmodellen berör många tjänstepersoner och arbetet pågår nu för fullt. Budgeten för 2025 ska nämligen utgå från prislappsmodellen. 

– Vi är inne i en process nu och har fått den på alla delar. Kommunstyrelseförvaltningen jobbar med den och man gör det på barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen också. Man sitter och går igenom fördelningen utifrån de tekniska ramarna. Där gör man sedan jämförelser med andra kommuner och utifrån dessa ramar får man sedan formulera vad man behöver mer pengar till eller kan spara på, säger Helen Nilsson (S), ordförande i kommunstyrelsen. 

Kan bli stora skillnader

Kommunstyrelsens arbetsutskott är budgetberedning och där ska allt gås igenom under våren. 

– Därefter fördelar vi pengar till ramarna och rambudgeten ska tas i juni, så i maj ska det vara klart. Vi lär oss hela tiden och det här är en stor process som vi inte är vana vid. Vi har en avsatt arbetsgrupp på ekonomiavdelningen som håller på med det här och har lärt sig. Därefter ska de hjälpa oss. 

Är det risk för att rambeslutet försenas utifrån att det är första gången?

– Nej, det tror vi inte. Men det kommer vara en diskussion om hur det här ska fördelas och vi gör det omvänt kan man säga. Vi avsätter till investeringar och avsätter till målen vi har med ekonomin och sedan kommer de tekniska ramarna. Finns det pengar kvar, så kan vi fördela det enligt önskningar eller prioriteringar, säger Jacob Käll (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Det kan bli stora skillnader i hur nämndernas ramar ser ut?

– De tekniska ramarna som är utskickade är lägre än tidigare. Nu får man bara ut hur det skulle kosta i en snittkommun och där ligger vi högre inom både SOC och BUN, säger Helen Nilsson.

En siffra som kommunalrådet återkommande lyfte under skolbesöken på orterna i början av året var att kommunen, för de här två nämnderna, ligger 57 miljoner kronor över standardkostnaden.

– Efter det här får vi göra prioriteringar. Kommunstyrelseförvaltningen behöver också genomlysas och det är inga färdiga ramar man har fått ut. Det är beräkningsgrunder och sedan bollar vi det fram och tillbaka. Det kommer vi hålla på med under våren hela vägen fram till ett beslut. Man är både nyfiken och lite sådär "hur ska vi nu göra?", men vi tror att vi ska lösa det och att det ska bli bra.