Landstingets ekonomi visar ett starkt plusresultat för 2017. Foto: Landstinget
Landstingets verksamheter missade budget med 223 miljoner kronor. Trots det visar Landstinget upp ett fint resultat på sista raden. Överskottet landade på 187 miljoner för 2017. Det är 42 miljoner bättre än budgeterat.
Det är trettonde året i rad med ett positivt resultat. Det största skälet till den goda ekonomin är ökade skatteintäkter och statsbidrag. Förändringen motsvarar 5 procent. Samtidigt har nettokostnadsökningen legat på 3,4 procent.
– En stark utveckling av skatter, utjämning, generella statsbidrag tillsammans med en god avkastning på pensionskapitalet samt måttliga kostnadsökningar är förklaringen till resultatet, som är 42 miljoner bättre än budget, säger ekonomidirektör Lars Mattsson i ett pressmeddelande.
I bokslutsrapporten konstateras att lönekostnaderna ökat med 3,2 procent, läkemedelskostnaderna visar en låg ökning på 2,2 procent beroende på högre läkemedelsrabatter och kostnaden för högspecialiserad vård utanför länet har ökat med 2,8 procent.
Minskning med 8 procent
Kostnaderna har under 2017 minskat för anlitande av bemanningsföretag med 8 procent, minskningen ligger inom specialistsjukvården medan primärvården visar en ökning. Den totala kostnaden för inhyrd vårdpersonal stannade förra året på 154 miljoner kronor, att jämföra med 166 miljoner 2016.
Resultatet är totalt 42 miljoner bättre än budget. Landstingets förvaltningar visar dock tillsammans en negativ budgetavvikelse på 223,5 miljoner kronor, vilket framför allt berör sjukhusen och primärvården.
Med ett resultat på 187 miljoner under 2017 når landstinget det ekonomiska målet om två procents överskott i förhållande till de samlade intäkterna från skatt, utjämnings- och generella statsbidrag. Resultatet uppgår till 2,5 procent. Också det andra målet om att alla investeringar ska ske med egna medel utan upplåning uppfylls. Landstinget har investerat för 373 miljoner under 2017.