Kurt Gustavsson har genomfört sitt 250:e maraton. Foto: Privat
Förra året slet Kurt Gustavsson av hälsenan och tvingades till operation. I lördags sprang 72-åringen sitt nionde maraton för året och nådde en magisk gräns.
– Det var lite segt efter ett par mil, men det var bara att bita ihop och fortsätta, säger han efter att ha genomfört sitt 250:e maraton.
Tävlingen Spring Hultsfred avgjordes i lördags och för Kurt Gustavsson blev det, som planerat, just då som han nådde 250 genomförda maraton.
– Tanken har varit att jag skulle nå 250 just i Hultsfred och jag har fått kämpa för det under våren. Jag missade ett tidigare lopp som jag planerat att springa och därför fick jag springa ett maraton i Mariestad helgen innan tävlingen i Hultsfred. Det kändes att det satt lite i kroppen, men jag hade många som hejade på mig så det var bara att bita ihop, säger Kurt Gustavsson.
Var borta nästan ett år
Att nå upp till 250 maraton är inget som Kurt Gustavsson har siktat på under särskilt lång tid.
– När man kommer upp i den här åldern tänker man inte så långt fram utan man kör så länge det fungerar och det är kul. Men visst, när jag kom upp mot 230 började jag snegla mot 250. Men summan i sig är inte viktig utan det gäller att hela tiden ha respekt för sin ålder.
I sammanhanget ska det tilläggas att Kurt Gustavsson slet av en hälsena så sent som förra året.
– Jag var borta nästan ett år, men när jag kom tillbaka från skadan tänkte jag att det vore kul att göra 250 maraton. När jag sa det till läkaren som hade opererat mig bara tittade han på mig.
”Benen håller fortfarande”
I år har Hultsfredslöparen sprungit nio maraton.
– Än så länge... Två eller tre stycken till blir det nog innan året är slut.
Har du några nya mål?
– Inte förutom att fortsätta springa maraton och må bra. Det ska ju inte vara så att det bryter ned mig utan det ska vara skönt att springa och så är det en social grej också. Sen har jag sprungit maraton 40 år i rad och det är bara en i Sverige som har gjort det i fler år. Den sviten vill jag inte bryta.
Hur är formen?
– Den känns väl rätt så bra. Det var jobbigt att komma tillbaka från det här med hälsenan och jag får inte upp konditionen och flåset på samma sätt längre. Men benen håller fortfarande och det är det det hänger på, säger Kurt Gustavsson.