HLK-löparen Kurt Gustavsson fick slita ordentligt för att klara Ultravasan. Foto: Privat
Kurt Gustavsson har sprungit ett och annat lopp under sin karriär – men inget så jobbigt som Ultravasan förra helgen. HLK-löparen var äldst av alla i fältet och klarade de nio milen på 14 timmar och 19 minuter. – Det var första och sista gången som jag springer det loppet, säger han.
Träningshusets grundare och den välkände Hultsfreds LK-löparen Kurt Gustavsson har sprungit 238 maratonlopp i sin långa karriär. Han har också sprungit flera tuffa tiomilslopp och lopp där man ska springa i 24 timmar.
Men inget lopp har varit lika ansträngande som förra helgens Ultravasa. Nio mil på de mjuka myrarna i Dalarna var nära att ta knäcken på 70-åringen.
– Det var kämpigt. Jag är van att springa på asfalt, men här var det mycket stigar och rötter och ett mjukt underlag. Dessutom regnade det hela dagen så det var lite jobbigt. Det känns roligt att ha gjort det, men jag kommer inte springa det igen.
”Fick gå mycket”
Vasaloppet till fots är ett tämligen nytt arrangemang i Vasalopps-familjen – och definitivt betydligt jobbigare än Vasaloppet på skidor och cykel.
– Att springa nio mil i terräng är långt för de flesta. När det regnar hela tiden sjunker man ned och då blir det extra jobbigt. Det är inte riktigt samma sträckning som i skidloppet, men när vi var inne på skidbanan var det väldigt mjukt underlag. Det suger mycket på krafterna.
Löparna började klockan 05.00 och hade 15 timmar på sig att avverka de nio milen. Kurt Gustavsson hade god marginal och kom in på 14.19.
– Jag kollade hela tiden så att jag klarade repdragningen, men jag fick gå mycket. Jag ser dåligt och har svårt för ojämnheter så det vara bara att försöka överleva och hinna innan repen.
”Vill inte ha det ogjort”
Om han ville bryta någon gång? Jo, nästan hela tiden.
– Egentligen var jag nära att bryta hela tiden, men så länge jag klarade reptiderna så körde jag på. Om jag hade vetat hur jobbigt det var innan loppet är jag inte säker på att jag hade gjort det. Jag tycker att det är det jobbigaste loppet jag sprungit, men jag vill inte ha det ogjort.
Gustavsson var äldst i startfältet. Ingen annan hade ännu fyllt 70 år.
– Det är skönt att man kan klara det i den här åldern, men det är mycket vilja. Jag har dock varit väldigt seg i en vecka efteråt. Man blir trött i huvudet och i hela kroppen.
Vill fortsätta i flera år till
Stämningen var på topp under loppet. Cirka 900 personer antog den tuffa utmaningen.
– Det var festligt. Man fick blåbärssoppa och pannkakor med sylt längs med vägen och det var en bra stämning runt vätskestationerna.
Gustavsson håller i sin mastiga maratonkarriär. I år har han sprungit elva maraton och är nu uppe i 238 totalt. Några till blir det innan årsskiftet.
– Jag ska springa fyra till i år och kommer fortsätta så länge jag orkar ett maraton. Jag hoppas att jag kan köra fem-sex år till. Det är roligt att hålla igång och jag hade inte motionerat så här mycket om jag inte hade de här loppen. Sedan blir det lite roliga resor också.
Arrangerades av interner
Två av årets maratonlopp har varit mycket speciella. Dels sprang Kurt Svampen Maraton i Örebro. Svampen är ett vattentorn i Örebro med ett utsiktsdäck. Där arrangeras ett maraton. Antalet varv? Ja, det är 453 stycken.
Tidigare i år sprang Kurt även ett maraton på en sluten anstalt i Tyskland.
– Det var 200 icke-fångar som sprang, men det var internerna som stod för arrangemanget och det var ett väldigt roligt lopp. Det har varit speciella grejer, men jag vill ha det lite annorlunda.
Ytterligare två löpare från HLK sprang Ultravasan. Robert Hjelm fick 11.13 och Sara Dolk 10.42.