Fyrfaldige världsmästaren Greg Hancock ska för första gången representera Dackarna. För den evigt unge amerikanen blev det inte ett särskilt svårt val – och nu tror han på framgång.
– Jag tycker absolut att vi har ett lag som kan ta SM-guld, säger han.
Greg Hancock är speedwayvärldens kanske mest profilerade förare. 47-åringen är också en av dem som vunnit mest. Han har förstås sina fyra VM-guldmedaljer att alltid blicka tillbaka på. Men han har också skördat stora framgångar i Sverige.
Totalt har han fem SM-guld med Rospiggarna och Piraterna.
Nu har han siktet inställt på att vinna sitt sjätte med Dackarna.
– Jag tror på oss. Jag känner inte alla så bra, men "PK" (Peter Karlsson, lagledare) har berättat om klubben och om alla i klubben. Det känns väldigt stabilt. Målet är absolut att vinna guld för mig, det finns inget annat, säger Greg Hancock ärligt när vi träffas på Clarion Hotel i samband med speedwayupptakten.
Han tycker att den trupp Dackarna förfogar över är mycket intressant.
– Alla namn vi har på papper, det är starkt. Väldigt starkt. Vi har förstås både Dudek och Janowski, men även Pawel Przedpelski, Hans Andersen och juniorerna. Själv kommer jag med extra energi, jag är helt laddad för den här säsongen.
"Har varit jobbigt"
Fjolåret blev inte alls vad Greg Hancock hade hoppats på. Amerikanen skadade sig – men inte på speedwaybanan. Han föll i trappen och missade Piraternas ångestladdade avslutning och chansen att ta ännu en VM-medalj.
– Åtta månader utan att tävla har varit jobbigt. Första gången jag satt på cykeln var det nervöst, men efter fyra, fem varv så kände jag att nu är livet tillbaka.
Hur känner du dig nu?
– Allt är som det var innan, kroppen känns bra. Jag är väldigt laddad, precis som vanligt.
Övervägde du någon gång att sluta?
– Det är frågan som kommer. För mig är det enkelt. Jag vill välja själv när jag ska sluta. En sådan här skada ska inte få stoppa mig.
Under sin karriär har Greg Hancock varit väldigt befriad från längre skadeuppehåll. Vidskepligt knackar han med handen i hotellbordet.
– Som mest har det varit några veckor. Jag bröt armen 1990 och var borta i tre månader. Men det är det längsta uppehållet också. Nu ramlade jag ned för trappan. Det visar att livet är farligt, säger han och skrattar.
"Kände mig stolt"
Mycket talade nog för att Hancock skulle vara ett hett villebråd när Piraterna degraderades. Men Dackarna var den första klubben som hörde av sig.
– Det var "PK" som ringde och frågade. Från min sida kändes det som ett bra val och allt han sa lät bra. I huvudet visste jag rätt snabbt, men vi diskuterade fram och tillbaka för att hitta en bra lösning. Speedway är stort i Småland och Dackarna har varit ett topplag nästan hela tiden. Jag blev glad att de hörde av sig till mig.
Han säger att han aldrig varit riktigt nära Målillaklubben tidigare.
– Vi har haft några diskussioner, men inget som var riktigt, riktigt nära. Jag har också trivts bra i Rospiggarna och Piraterna. Jag har också velat vara med och jobba tillsammans och bygga upp laget, jobba med sponsorer och fans. Förra året var det problem i Piraterna och jag kände att jag var tvungen att gå därifrån.
Han hyser stor respekt för Peter Karlsson.
– För mig är det enkelt. Han är lugn, ödmjuk och så enkel att prata med. Jag är mest imponerad av att han ringde mig i november redan och frågade om vi kunde träffas och prata om idéer. Det är första gången i hela min karriär som en lagledare så tidigt frågade vad jag tycker och tänker. Jag åkte ned och träffade honom i Linköping. Det var en mycket bra start och jag kände mig stolt över att de frågade och lyssnade på vad jag hade att säga.
Kör i polska tredjeligan
Till den här säsongen har Greg Hancock också valt att satsa hårdast på Elitserien. Han kör inte i den högsta ligan i Polen, utan i tredjeligan.
– Polen har blivit en helt annan grej. Det är mycket politik och nya regler. För mig handlar det om att tävla och vinna. Pengar är bra, men det är inget liv när jag känner att jag inte kan göra så, jag kan inte ha kepsen så här, jag kan inte säga så här.
Det gör att han jobbar ännu mer med att testa ny motorer och nya inställningar.
– Jag testar hela tiden. Jag måste ha grejer som passar bra för mig. Jag har två bra motorer jag börjat säsongen med.
"Stort mål för mig"
Att återigen bli världsmästare när man redan vunnit fyra gånger och hunnit bli 47 år gammal kan säkert kännas överflödigt. Så känner verkligen inte Greg Hancock.
– Det är ett stort mål för mig att vinna. Jag måste vara bra i alla serier för att kunna vinna. Serierna fungerar som en slags träning för mig. Går det dåligt i Elitserien går det dåligt i GP och överallt.
Tror du att du kan vinna?
– Jag är laddad, jag vill vinna, jag känner mig bra i kroppen och ung i huvudet. Det är bara att köra vidare.
Han vill inte peka ut någon särskild utmanare om titeln.
– Det är 15 stycken. Det går inte att säga någon, för då kommer någon annan och tar över. Varje heat är ett nytt heat.
Sedan den allra första VM-titeln har han förändrats mycket, känner han.
– Man lär sig varje år, varje match, varje träning och varje heat. Man måste lära sig något varje gång. Varje gång du har kört, så måste du analysera och förstå vad du har gjort och vad du har lärt dig. När jag kommer åka hem från matcherna i Målilla har jag fyra timmar att tänka på vilka grejer jag inte gjorde så bra.
Han har fortfarande en hunger för sporten.
– Jag vill utvecklas och så länge motivationen finns så tänker jag utvecklas. Jag lär mig mycket av de unga killarna, de har en annan stil, tänker annorlunda, gör annorlunda och kör annorlunda. Då måste man ta intryck.