SD: Samhällsutvecklingen är viktigare än klimatet – oron är överdriven

Nu när dessa problem inte längre kan döljas eller förljugas vänder man med medias hjälp istället fokus mot miljön.
Genom att ge medborgare klimatångest hoppas man kunna flytta fokus från viktiga samhällsfrågor till att nästan ensidigt inrikta sig på miljöfrågor.

I allt större utsträckning verkar denna taktik tyvärr fungera. Människor har en förmåga att handla enligt den masshysteri som uppstår när mediapumpar ut domedagsrubriker dag efter dag.

Planetens och mänsklighetens undergång spås ske om vi inte agerar nu. Enligt klimataktivister måste framförallt koldioxidutsläppen regleras till en viss nivå inom 10 år, "det är bråttom, det här är mänsklighetens sista chans". Det är så det låter. Liknande domedagsprofetior har vi hört förr, exempelvis från Al Gore som skrivit ett flertal böcker om miljöpåverkan och rest världen runt med föreläsnigar om bla havsisarna som skulle vara ett minne blott 2013 om vi inte följde hans och andra klimatprofeters direktiv, frågan är, vem betalade hans lön?

Jorden är en i vårat solsystem liten liten planet, vars klimat styrs av framförallt solen, men även av många andra planeter med betydligts törre massa än vår planet.

Klimatet styrs även av sådana parametrar som vulkanutbrott, polariserad magnetism, havsströmmar och luftströmmar mm, vilket vi människor inte kan eller ska styra över.

Forskning gjord av bla SMHI visar att medeltemperaturen under medeltiden var ca 2,5 grader högre än den är idag, därefter sjönk medeltemperaturenför att under en längre period åter bli kallare (Den sk. lilla istiden  från omkring år 1350 till omkring 1850).

Under den varmare perioden gick vare sig jorden under eller betydde mänsklighetens undergång.

Temperaturen under medeltiden påverkades dessutom inte av mänskligheten, vi hade varken bilar, flyg, industrier eller annat som kunde påverka.

"Vad är mest bråttom?"

Vad är egentligen mest bråttom att lösa, samhällsproblemen eller miljöfrågorna? Det finns inget som pekar på att jorden går under om vi inte minskar koldioxidutsläppen med si eller så mycket de närmaste 10 åren.

Att rädda samhällsutvecklingen är däremot inget som kan vänta, åtgärder mot en utveckling där samhällskontraktet och individens tilltro till våra politiska ledare raseras pga att staten tar våra gemensamma tillgångar, ger till dem som inte vill bidra, ställer grupper mot varandra, satsar på plakatpolitik, höjer pensionsåldern och försämrar välfärden genom att urholka vår gemensamma kassa, trots ständigt ökande skattepålagor men vår miljö är dock något vi måste ta på fullaste allvar.

Att minska på utsläpp av hälsofarliga partiklar, kemikalier, plaster osv. är självklart något vi måste se till att göra, då detta skadar både människor, djur och natur.

"Lever i ovanligt kall period"

Koldioxidnivåerna däremot har genom historien varit betydligt högre än de är nu, utan mänsklig påverkan. Sett över livets historia på jorden framgår det att vi, tvärtemot vad många kanske tror, inte lever i en ovanligt varm period, utan tvärtom en ovanligt kall. Tekniskt sett är vi fortfarande inne i en istid. Och koldioxidhalten i atmosfären är också historiskt extremt låg, på gränsen till vad jordens växter klarar. Både medeltemperaturen och koldioxidhalten har varit betydligt högre än idag samtidigt som livet blomstrat.

Det verkar inte finnas något starkt samband mellan koldioxidhalten och temperaturens växlingar genom jordens geologiska tidsåldrar. Men det beror på att koldioxid samspelar med andra faktorer, främst solen.

Att påtvinga medborgare höga skattetaxor på sådant som vi är beroende av är cyniskt och enkelt, enkelt genom att ge oss dåligt samvete för att vi brukar de nödvändiga resurser (fossila bränslen) vi för tillfället har till hands. Utnyttjas görs framförallt människor på landsbygden, som inte har några alternativ, ingen kollektivtrafik och långa avstånd.

För att ge oss dåligt samvete använder regeringar och miljölobbyn etablerad media och public service för att sprida ofullständiga och kortsiktiga datorbaserade prognoser byggda på antaganden (gissningar).

Att följa en datormodell baserad på ett par hundra års data fast klimatet existerat lika länge som planeten dvs. ca. 4,6 miljarder år, är fullständligt förkastligt.

"Måste förlita oss på kärnkraften"

Med den förbrukning vi har och den energi vi i framtiden behöver så vet vi att dagens satsningar på vind, vatten och solkraft inte på nära håll räcker till att försörja efterfrågan.

Innan vi har fullgoda alternativ måste vi förlita oss på kärnkraften, detta är det enda i dagsläget möjliga alternativ vi har för att möta efterfrågan. Höjda skatter på fossila bränslen ger inte en renare miljö.

Seriös forskning krävs för att få fram förnybara bränslen och förnybar energi.

Det finns företag som idag kan utvinna bränsle ur koldioxid som finns i atmosfären, varför hör vi så sällan talas om sådana innovationer, och varför satsar vi inte mer på sådan forskning?

Kan det vara för att det är omöjligt att beskatta en produkt/ett bränsle som minskar koldioxid i atmosfären?

Koldioxid har ju i årtionden sagts vara den största anledningen till människans negativa påverkan på det globala klimatet.

Kommer en semleskatt?

För ett par veckor sedan gick det återigen ett larm från en miljöaktivist. Vår semla som funnits i Sverige sedan 1700-talet, denna goda delikatess som vi äter varje år på fettisdagen är plötsligt 2019 en stor miljöbov. Det har räknats ut att det nämligen går åt 68 liter vatten för att göra mandelmassa till en enda bulle men det klimatångestaktivisten som räknat ut att vår semla är en stor miljöbovhar förmodligen inte hängt med i miljödebatten då vi vet att vattnet som vi har på jorden har vi haft i miljontals år. Oavsett vad vi använderdet till så försvinner det inte. Det är sånt som kallas kretslopp.

Vilken skattehöjning från regeringen är att vänta på härnäst? Jo, troligtvis en semleskatt.

Anneli Jakobsson SD Vimmerby

Tomas Rintala SD Vimmerby

Kjell Jakobsson SD Vimmerby

Roger Andersson SD Vimmerby

Fotnot: Det här är ett debattinlägg och åsikterna är skribenternas egna.