Vad gör Sverige för att skapa samsyn Östersjöländerna emellan kring det allvarliga läge som råder för Östersjötorsken, undrar Gudrun Brunegård (KD)
Östersjötorsken är allvarligt hotad av en försämrad havsmiljö och avsaknad av fungerande sälförvaltning. Torsk tycks vara gråsälens favoritföda. En dansk studie visar att varje individ av de 40-60 000 sälarna i Östersjön äter omkring 3,5 kg torsk varje dag, förutom all annan fisk. Sammanlagt beräknas gråsälen i Östersjön äta 52 000 ton torsk per år, att jämföra med den svenska fiskekvoten av torsk som för 2019 var 7000 ton. EU:s totala torskkvot för 2019 var 33 000 ton. Sälen är alltså en långt större fara för torskens överlevnad än fisket. Dessutom sprider sälstammen parasiter som drabbar torskarna. Torskbeståndet behöver få tid att återhämta sig.
Dock förekommer ett omfattande tjuvfiske i Östersjön, trots det torskfiskestopp som beslutades av EU i somras. Svenska torskfiskare har ålagts vad som närmast är att likna vid ett yrkesförbud och tvingas hålla sig på land, mot en så ringa ersättning att många fiskare närmar sig konkurs. Samtidigt förekommer uppgifter om att fiskebåtar från andra EU-länder oförtrutet fortsätter att finkamma fiskevattnen i Östersjön med trålar, utan att det i deras hemmahamnar görs några kontroller, vare sig av vilka sorters fisk som fångats eller i vilka vatten.
Detta upplevs förstås som djupt orättvist av den svenska fiskarkåren. Ska inte ett beslut i EU gälla alla? Enligt uppgift har dessutom fiskare från olika medlemsstater olika bifångstregler vid fiske i Östersjön rörande torsk. Danmark har 40 procent och Sverige 20 procent. Trotset mot EU:s torskfiskeförbud ökar också risken för att Östersjötorsken inte får möjlighet att återhämta sig.
Jag undrar därför på vad sätt Sveriges regering agerar, föra att skapa samsyn kring det allvarliga läge som råder för Östersjötorsken, så att övriga EU-länder respekterar och följer upp så att torskfiskeförbudet efterlevs?
Gudrun Brunegård
Riksdagsledamot (KD)