För en tid sedan beslutade jag mig för att investera i solceller på mitt tak. Solcellsofferterna var fyllda med ”solprognoser” med tabeller och kurvor över hur mycket elenergi som skulle kunna produceras. Jag litade dock inte på dessa bolag utan sökte istället fakta över solinstrålningen hos SMHI.
De stora och snabba variationer som vi ser vid jordytan beror framförallt på moln som skuggar solen. Det är inte ovanligt att den direkta solstrålningen ändras från 900 till 0 W/m² eller tvärtom på några sekunder.” Helt logiskt. När jag sedan synade mätdata på SMHI:s webbsida för globalstrålning upptäckte jag dock en sak som förvånade mig.
Den totala globalstrålningen hade ökat med ca 10-12 procent i Sverige sedan tidigt 80-tal, då tillförlitliga mätningar börjat användas enligt SMHI.
*
Varför hade jag aldrig fått läsa om detta i svensk media och i klimatdebatten? Det var ju häpnadsväckande uppgifter? SMHI skriver till och med på sin webbsida att ”liknande tendens ser man i stora delar av Europa”. Om globalstrålningen ökat måste det ju även påverkat medeltemperatur under samma tidsperiod. Jag laddade hem SMHI:s mätdata för globalstrålning och medeltemperatur (1983-2019) för Sverige och sammanställde dessa data i ett diagram.
Den årliga globalstrålningen har ökat från ca 900 kWh/m2 på tidigt 80-tal till ca 1 000 kWh/m2 idag. Samtidigt har medeltemperaturen ökat från knappa 5 grader till dryga 6 grader. Korrelationen och trenden mellan globalstrålningen och medeltemperaturen var minst sagt slående när man såg dessa data tillsammans i ett och samma diagram.
*
Jag ställde då en fråga till experter på SMHI, vad de hade för uppfattning om globalstrålningens påverkan på medeltemperaturen i Sverige och till hur stor del globalstrålningen bidragit till den ökande medeltemperaturen i Sverige. Jag fick svar från teknisk dr. Sandra Andersson vid SMHI.
”Det finns förstås ett samband mellan solinstrålning och temperatur, men för att avgöra hur och i vilken ordning de förhåller sig behövs avancerad klimatmodellering, och vad jag vet har ingen ännu gett sig i kast med frågan. Åtminstone inte för våra svenska observationer. [….] Så i nuläget konstaterar vi att vi ser dessa trender i sol och temperatur, och hoppas att någon så småningom reder ut kopplingen däremellan bättre.”
Jag blev minst sagt förvånad och häpen över svaret. Ingen hade uppenbarligen forskat på detta samband. Kunde det möjligen bero på att det är ”tabu” att forska på annat än koldioxidhypotesen, när det gäller klimatförändringar. Jag ställde nya frågor om IPCC:s forskargrupper tagit upp detta samband och om det i så fall fanns med i IPCC:s rapporter. Svaret från Sandra Andersson gjorde mig än mer förbryllad.
”Det står dock inte särskilt mycket om kopplingen mellan variationen i solstrålningen vid marken och lufttemperaturens utveckling men det nämns i alla fall på sid 186.”
*
IPCC:s rapport AR5 innehåller drygt 1 500 sidor men globalstrålningen ägnas inte mer än ett litet stycke om 166 ord på sidan 186 i rapporten. Både Sandra Andersson och IPCC antyder att den ökande globalstrålningen kan bero på minskade utsläpp av aerosoler i luften då reningstekniken blivit bättre sedan 70-talet men någon djupare analys av hur den ökade globalstrålningen påverkat medeltemperaturen görs överhuvudtaget inte av någon.
Att IPCC uppenbarligen så fullständigt nonchalerar detta samband mellan globalstrålning och temperatur är mycket märkligt, men inget får störa den allenarådande koldioxidhypotesen.
*
Jag frågade Sandra Andersson om jag även kunde få tillgång till de ”icke tillförlitliga” observationerna före 1983. Efter viss tvekan fick jag mätdata för Stockholm under åren 1922-2018. Jag gjorde då samma operation med dessa data och jämförde med Stockholms medeltemperatur under samma år och fick då följande resultat i ett diagram.
Sambandet mellan globalstrålningen och medeltemperaturen är uppenbar men det finns tydligen varken intresse eller ekonomiska medel inom forskarvärlden och inom IPCC för att klargöra detta samband. Det skulle i så fall sannolikt innebära ännu ett ifrågasättande av den politiskt korrekta koldioxidhypotesen, som snart sagt styr alla regeringar i världen.
Thoralf Alfsson
Källa: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stralning-1.17841