Jag väger flaskan i handen, snurrar på den och läser på etiketten. Mousserande vin. Vitt. Torrt. Funderar på varför jag känner mig så nöjd med mitt val. Jag gillar ju ens inte torrt vin. Då slår det mig plötsligt. Jag har sett just den här flaskan flimra förbi på flera sociala medier. Bredvid glittrande champagneglas där skummet bubblar över kanten har den stått. Läskande och lockande.
Irriterat ställer jag ifrån mig flaskan och stegar ut på Avenyn igen. I regnet (ja det regnar alltid i Göteborg) går jag sedan och förbannar den dolda reklamen. Den som blixtsnabbt etsar sig fast i vårt undermedvetna och på sätt och vis formar våra liv genom att påverka många av våra dagliga val.
I rapporten ”Svenskarna och internet 2014” kan man läsa att allt fler och allt yngre barn och unga använder sig av internet på olika sätt. Bland 10-åringar använder närmare 80 % internet dagligen, och två av tre 10-åringar använder sociala medier. Bland tonåringar använder majoriteten internet och de allra flesta är aktiva på sociala medier (93 %). Jag är ingen expert på området men jag gissar att dessa barn och unga påverkas i lika hög grad som jag av den dolda reklamen som florerar på diverse skärmar.
*
Enligt en nyligen publicerad studie om ungdomars presentation av mat i sociala medier (Adolescents’ presentation of food in social media: an explorative study) har en majoritet av ungdomarna som använder Instagram publicerat minst en bild på mat. Det är framförallt kalorität mat med lite näring (t.ex. kakor, läsk, snabbmat, choklad, glass och godis) som fotas och delas med vänner och bekanta.
Ofta arrangerades matbilden som ett stilleben med varumärket tydligt framträdande. Ungdomarna skapar medvetet eller undermedvetet egna livsmedelsannonser. Artikelförfattaren diskuterar att dessa delade bilder, som innehåller personliga rekommendationer, kan ha en mer kraftfull effekt än kommersiell reklam.
Inte ens de yngsta barnen går säkra. Studien ”Television and food in the lives of young children” visade att ju fler timmar barn spenderar framför tv:n desto oftare konsumerar de fett-och sockerrika livsmedel. Och barn som utsätts för tv-reklam dricker oftare söta drycker jämfört barn som inte utsätts för tv-reklam i samma grad. Tyvärr har det visat sig att det förekommer livsmedel även i barnprogram i Sverige. I snitt visas 3.5 livsmedel per program. Två av tre gånger är det frukt & grönsaker eller kalorität mat med lite näring (t.ex. kakor, godis och glass) som visas.
*
Nu tänker ni kanske att det är bra att frukt och grönsaker lyfts fram. Problemet är att frukt och grönsaker framförallt förekommer tillsammans med vuxna och oftast i bakgrunden medan kakor, godis och glass förekommer tillsammans med barn och konsumeras och hanteras aktivt. Medvetet eller omedvetet är det därför söta drycker, kakor, godis och glass som eftertraktas, och som orsakar en tjatande, tjurig hög av barn på golvet i mataffären.
Det blir allt mer tydligt hur vi påverkas av det dagliga flödet genom våra skärmar och med tanke på den skada det kan innebära för folkhälsan önskar jag att #KänsligaTittareVarnas förekom lite oftare. För vi kan zappa och scrolla för allt vad vi är värda. Inbilla oss att vi är medvetna konsumenter som gör genomtänka val, men hur många kan ärlig säga att de inte är sugna på att äta en #semla?