Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

GLENNFALK: Är det själva välfärdssystemet det är fel på?

I Sverige slår vi vakt om den fria utbildningen. Du får gå nio år i skolan utan att dina föräldrar behöver betala ett öre. Du får gå ytterligare tre, kanske fyra, år på gymnasiet utan avgift.

Det svenska välfärdssystemet erbjuder dig dessutom att studera på högskola, yrkesskolor, folkhögskolor och universitet med studiebidrag och med lån med ytterst förmånliga villkor.

När du studerat färdigt – ja, då kan du flytta ta jobb i ett bemanningsföretag och hyra ut dig till samma välfärdssystem för svindyra pengar.

Eller flytta till England och tjänstgöra där som den duktiga tandläkare du är, efter den förmånliga svenska utbildningen.

Visst är Sverige fantastiskt!

*

Nu börjar landstingen redovisa sina miljonförluster och sedan årtionden har den kommunala sociala verksamheten gått miljontals kronor back, årligen.

Utvecklingen av de offentliga utgifterna (kostnaderna för välfärdssystemet) är ökande. De högsta utgifterna (enl. Ekonomifakta 2017, uppdaterat mars 2019) står socialt skydd för, 41 procent, utbildning får 14 %, hälso- och sjukvård 14%, allmän offentlig förvaltning 14%, infrastruktur 8%.

Vad är då socialt skydd? Jo, bland annat transfereringar som exempelvis sjuk- och arbetslöshetsersättningar och pension. Det är funktionshinder, familj- och barn, social utsatthet etc.

41 procent av utgifterna idag, det kan jämföras med 10 procent, som var denna budgetpostnivå i slutet av 1950-talet. Vårt ekonomiska skydd vid arbetslöshet, pension och sjukvård är en stor del av de offentliga utgifterna och vi kan ju alltid hävda att vi (och arbetsgivaren) betalat in till det hela själva.

*

Så jämte pensionen och det sociala skyddet som ökat enormt över åren, så är utbildning och sjukvård också ökande.

Vi lever längre och det är väl ingen som vill påverka det åt motsatt håll. Men eftersom vi lever längre än i slutet på 50-talet så belastar vi också de offentliga utgifterna längre tid med vår pension, med våra sjukdomar och med våra sociala välfärdsbehov.

Vi är också friskare längre. Men det har vi ännu inte tagit ut i form av arbete. Var fjärde 70-åring väljer att fortsätta arbete hel-eller deltid men i princip skulle nog tre av fyra kunna göra det, med den goda hälsa de har. En höjning av pensionsåldern kommer nog succesivt upp mot 70 år med tiden.

*

Vad kan vi göra på andra områden?

Min teori är att i skolan kostar oordningen, respektlösheten och det allmänna buset stora summor pengar. Lärare slutar, elever som vill lära lär sig inte och föräldraskapet överlämnas till vuxna i skolan. I resten av världen är skoluniform självklart, i Sverige skulle ett sådant förslag orsaka ett  ”…ehh!? Va?” och förslagsställaren skulle betraktas som stockkonservativ.

Men faktum kvarstår; det finns mängder av fördelar med skoluniform, med katederundervisning, med läxor, med organiserade grupparbeten, men respektskapande ordningsbetyg, med temporär avstängning från lektioner och skolområde, med polisingripande, med föräldrarsamtal var fjortonde dag, med lektioner på halva lördagen, mängder av ingredienser i den gamla skolan, såsom exempelvis specialundervisning, skulle skapa en helt annan skola än idag. Både bättre och billigare.

*

Tillbaka till ingressen; om du får hela din utbildning till största delen betald av staten och vår gemensamma offentliga budget, är det bara att flytta utomlands då och låta andra samhällen ta del av din utbildning för du får bättre betalt? Jag vill inte på något sätt inskränka din frihet, och även om det är rätt enligt din egen moraliska kompass kvarstår frågan; varför ska vi andra betala för din utbildning om dina tjänster inte ska komma oss till del?

Ett företag, en anställd får betald specialutbildning av företaget, skriver då inte företaget någon form av bindande avtal med den anställde om en längre anställningsperiod, för att få tillbaka lite av den kunskap företaget betalade för?

Det är inte konstigare att samhället gör det. Det är högst tveksamt att samhället ska tvingas köpa in hyrläkare och hyrsjuksköterskor till exempel. Är det en sådan utveckling vi vill ha? I så fall kanske patientavgiften för dessa sköterskor och läkare ska vara högre, eller ska deras egna studiemedel vara lägre eftersom de kostar oss mer…?

*

Kanske måste vi omvärdera allt från början; vem ska betala utbildningen och skolgången? Den som senare i livet kommer att tjäna pengar på den eller vi andra, som ska ha nytta av den. Är det för enkelt resonerat? Är det enbart upp till den enskildes moraliska kompass? Är alla sig själv närmast?

I så fall bör vi inte ha någon skatt alls, utan alla får sin bruttolön och lösa sin välfärd genom försäkringar. Hur gör vi då med sjuka och gamla? Ja, de närmaste får sköta och betala för dem. De får också ta försäkringar.

Det kan ju inte vara så att vi betalar för att utbilda folk till ett välfärdssystem där sedan de utbildade inte vill jobba, eller riktigare, bara vara uthyrda till för att få bättre förmåner. Var ligger felet?

Är det själva välfärdssystemet det är fel på? Det kanske inte längre klarar att leverera den välfärd vi vill ha, till de kostnader vi är beredda att betala?

Under tiden vi funderar ökar förlusterna i landstingen och socialförvaltningarna…

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (M) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i DV/DH/DVV, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna. 

Annons:

3 kommentarer

Gösta 2019-06-09 23:45:29

Rektorer anställs ju outbildade och de påbörjar sin statliga rektorsutbildning först när de har fått sin tjänst (om de inte redan har klarat av sin rektorsutbildning hos en annan arbetsgivare förstås). På det viset riskerar ju inte samhället att någon kompetens flyttar utomlands och försvinner. Det kanske är så du vill ha det för alla? Frågan från mig är då hur arbetsgivaren (läs kommunen) kan ha nytta av någon som är på utbildning i tid och otid istället för att vara produktiv?
F.ö. förstår jag inte hur de 14 procenten kan vara ett större problem än de 41% som det sociala skyddet kostar? 14 är ju faktiskt mindre än 41. Dessutom ska man ha klart för sig att utbildning är inte bara utbildning. Det är en slags förebyggande kriminalvård också. Istället för att göra fel lär man sig att göra rätt. Det är faktiskt värdefullt, och det är inte bara den enskilde som tjänar på utbildning. Tänk så många busar vi skulle ha på stan, och även på landsbygden om samhället inte visade sitt intresse för utbildning genom att göra det ekonomiskt gynnsamt för studenten.
Som jag ser det vore det bättre att nästan lägga ner det sociala skyddet. För varför ska alla behöva bli skyddade och omhändertagna ekonomiskt på det sätt som sker? Ta hand om och skydda vissa istället.
Dock ligger det inte så nära till hands för mig att säga att vi människor belastar offentligheten. Snarare kan man säga att offentligheten belastar människor med moms på allt man köper och skatter i stort och smått. Staten tar nog för sig så det räcker.

Roffe 2019-06-10 14:36:07

Eller att få skola och utbildning på skattebetalarnas bekostnad för att sedan peta undan så mycket som möjligt i skattefusk och skatteparadis.

Jojo 2019-06-11 02:06:42

Var tusan ligger logiken i att ta hyrläkare och hyrsköterskor som exempel och säga att "kanske ska deras egna studiemedel vara lägre för de kostar oss mer..." Du kan lika gärna använda vilken dyr konsult som helst som anlitas av kommunen, tex inom byggnation, utbildning eller vad som helst, de har väl också fått sin utbildning subventionerad? Problemet i dina ögon Micael tycks vara att det finns ett ökande behov av läkare och sjuksköterskor för att ta hand om den allt större delen äldre och sjuka i vår befolkning, men det är väl knappast läkarnas och sjuksköterskornas fel? Var glad istället att någon vill jobba som läkare eller sjuksköterska. Sedan kan jag hålla med dig om att det är höga kostnader för inhyrda sköterskor och läkare på vissa håll, men det gäller som sagt även andra yrken. Och kommuner, landsting och stat kanske en gång för alla måste rannsaka sig och ställa sig frågan varför framförallt sjuksköterskor men även läkare arbetar som "hyrpersonal". Den bistra sanningen ligger delvis i lönen, men är långtifrån enda orsaken. Arbetsmiljön och arbetstidernas förläggning inom sjukvården är också en betydande del, man ska orka ett helt arbetsliv och så som många scheman inom sjukvården ser ut idag kombinerat med att arbetsplatserna oftast är underbemannade så blir det en omöjlig ekvation att få ihop. Därför väljer många att arbeta via bemanningsbolag för att kunna påverka sina egna arbetstider, något som är mycket svårt eller rentav omöjligt som anställd av kommun eller landsting. Nämnas kan att fenomenet att välja bort kommunen som arbetsgivare pga arbetsvillkoren/ scheman även gäller undersköterskor. Vimmerby kommuns sk Heltidsresa har lett till försämringar i arbetstid och återhämtning för kommunens omsorgspersonal, men som vanligt är kommunen tondöv avseende synpunkter och slår sig istället för bröstet och tycker att man är sååå duktiga som erbjudit alla heltid. Summan av ovan skrivna rader är egentligen: SLUTA hacka på vårdpersonalen i olika yrkeskategorier för att vården kostar. Börja istället uppskatta det de gör och var rädda om dem och försök hitta kreativa lösningar gällande arbetstid och arbetsmiljö samt betala samtliga yrkeskategorier det de faktiskt är värda. Om inget görs NU så kommer kostnaderna för hyrpersonal fortsätta, och förmodligen stiga ännu mer, för med dagens villkor är kommuner och landsting långtifrån attraktiva arbetsgivare, dvs fler kommer att säga upp sig och det kommer bli ännu svårare att rekrytera.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons: