Annons:

Micael Glennfalk upprörs över att Vimmerbyfamiljen hotas av utvisning. Foto: Arkivbild

GLENNFALK: Folkviljan är inte att utvisa skötsamma, arbetande familjer

De svenska systemfelen. Detta handlar om ännu ett av dem alla.

Annons:

Två barn i Vimmerby, Enisa 11 år och systern Eliza 13 år, hotas av utvisning från sitt hemland Sverige. Också en tonårsbror finns i familjen.

De är födda här. Men eftersom deras föräldrar inte är svenska medborgare så är inte heller deras barn svenska medborgare.

Så långt kan man acceptera detta. Det går ju inte att flyga gravid till ett land i världen, säg Australien, och föda där bara för att barnet då ska bli australiensisk medborgare.

Men därefter fallerar det hela. Inte i övriga världen. Men i Sverige.

I Sverige, byråkratins mest förlovade land i världen (där inte ens en ansökan om en ansökningsblankett går att fylla i för en normalbegåvad) låter vi dessa barn bli 11 och 13 år gamla innan vi säger till dem att de ska flytta till det land där deras mamma och pappa har medborgarskap. Till Kosovo, ett land de flytt ifrån.

Man undrar givetvis hur detta kan ske. Vi låter ett flyende par stanna här i 15 år, de bildar familj, skaffar jobb och får barn som börjar skolan, får klasskamrater, får svenska som modersmål. Och så, efter 15 år, utvisar vi dem!

*

Jag generaliserar nu, men exempel efter exempel visar att vi har en generation tjänstemän i olika myndigheter som inte har förmåga att formulera riktlinjer och beslutsunderlag. Utanpå detta har vi en generation politiker som inte har förmåga att skapa opinion för enskilda fall utan blundar för media, och bara låter allt passera. Inget engagemang. Efter valdagen går riksdagspolitiker över hela landet in i dvala, och försöker hitta meningslösa motioner att skriva och gå in i lika meningslösa trätor med andra riksdagsledamöter.

Ingen har ork att engagera sig i orättvisor som i grunden sker på grund av usla beslut, uselt skrivna riktlinjer och bestämmelser.

Till råga på allt är alla högavlönade, har ofta akademisk bakgrund och ska tillhöra vår intellektuella elit. Man är så blind av sitt riksdagsmannaskap, av sin myndighetsutövning att man inte ens märker föraktet de får bakom ryggen i livsmedelsbutiken. Ingen tilltro, bara misstro. Man säger att folket skapar föraktet. Nej, man skapar det själv. Genom att ta ut skyhöga löner för värdelöst arbete som visar sig att i praktiken ge kriminella fristäder, och utvisa de bevisligen skötsamma. Det är resultatet vi betalar dyra månadslöner för.

Man ska vara klar över som riksdagspolitiker och myndighetsperson; folk noterar, folk ser om det finns engagemang, folk bryr sig över om deras representanter bryr sig.

Jag har tagit liknelsen förr. Det är så många orättvisor, varför bry sig om en? Typ pappan som sa till pojken när han kastade i en uppspolad mussla från stranden. ”Det är så många, du kan aldrig hjälpa alla”. Varpå pojken svarade: ”För den här hade det betydelse.”

Så är det med fallet med de två syskonen. Alla föräldrar kan tänka sig in i hur det är att skicka två minderåriga till ett land de aldrig bott i, bryta loss från sin barndom…Att inte kunna hjälpa alla är inte ett argument för att inte kunna hjälpa någon.

*

För det första: Migrationsverket måste ha förmåga att fatta individuella, och ändå rättssäkra, beslut. Om inte, borde domstolen ha det. Domstolen och andra svenska myndigheter kan ju fatta individuella beslut om invandrande våldtäktsmän och våldsmän, och låta dem stanna kvar (utan medborgarskap), till och med betala mat och husrum i fängelset och ge en dagpenning på 13 kronor per timme i fickpengar.

För det andra: Våra lokala riksdagspersoner (Vakna! Ärendet har varit i media i flera dagar!) i Vimmerby och Kalmar län borde direkt engagera sig personligen och visa att de kan göra skäl för sin årslön på över 800.000 kronor. Använd era kontakter, använd era partiresurser, använd riksdagens resurser, se till att beslutet ändras. Folkviljan är att våldsmän, kvinnomisshandlare, mördare, barnförtryckare och andra kriminella som inte är svenska medborgare visas ut före sin första timpenning i fängelset. Inte att skötsamma, arbetande familjer som varit här i 15 år ska visas ut och stå på bar backe.

Även om någon högt utbildad tjänsteman med 1,2 miljoner i årslön har skrivit beslutsunderlaget timmen före någon After Work på Stureplan, så kan ni rätta till detta med ihärdigt, hårt opinionsarbete och utnyttjande av era kontakter. Ni blir belönade med folkets beröm, och ni blir belönade av ert eget samvete.

Heder åt Lennart Nilsson, den gamle skolläraren man minns från Vimarskolan, still going strong och med hjärtat på rätta stället. Nu kämpar han för familjen. Heder också åt klasskamraterna som ordnar namninsamling.

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt