Ibland kan två poäng betyda två poäng. Ibland kan det betyda ingenting. Ibland kan det betyda betydligt mer än så. Här i kväll kan ett helt lag, och framför allt en spelare, ha förändrats helt.
Allt är inte svart eller vitt, brukar jag säga till andra och mig själv.
Är du höger är du inte automatiskt extremt egoistisk eller girig. Är du vänster är du automatiskt inte galet stalinistisk eller hatisk mot entreprenörer.
Men ibland är det just svart eller vitt.
Det här var en sådan kväll. Svart eller vitt. Succé eller fiasko. Himmel eller helvete.
Vimmerbys säsong kunde ha varit fiaskostämplad allaredan. Eller så kunde den fortfarande vara helt öppen för den där drömmen om Kvalserien som så många i laget pratat om.
Jeff Hällegard kunde blivit historisk som den första VH-tränaren någonsin som inte tog laget till Allettan när han lämnade bortabåset i Kristianstads ishall i kväll. Markus Modigs – en av få i laget som åkt skridskoskola med Sten Karlsson – som den första lagkaptenen. Ni förstår. Jag behöver inte överpoängtera den delen. Ibland är det oräkneligt långt mellan himmelen och helvetet. Ibland är det olika våningar i samma hiss.
Kunde blivit kolossalt tungt
Sedan succésäsongen 2011/12, när Vimmerby för första gången spelade i division ett, har laget tagit sig till Allettan samtliga säsonger. Då har klubben haft betydligt snårigare vägar och klart svagare lag på papperet flera gånger än i år.
Hade Vimmerby misslyckats med konststycket att gå till sin sjätte raka alletta hade den här säsongen varit kolossalt tung för föreningen i stort. Ekonomiskt, publikt och resultatmässigt. Även om klubben tagit bakvägen till playoff.
Vimmerby har haussats upp, men Vimmerby har också haussat upp sig själva.
Deras höga tankar om sig själva har fått sig en törn, men i kväll skapade de en känsla som de kan bära med sig resten av säsongen. I kväll visade VH att det är ett lag som pallar trycket med kniven mot hjärtat.
Jeff Hällegard påstod att han kände mest glädje efter matchen. Innerst inne tror jag att han kände minst lika mycket lättnad.
Klev fram när det behövdes
Markus Modigs är värd ett alldeles eget kapitel.
I somras såg han sin barndomskamrat sticka över Atlanten och till NHL. Själv åkte han hem till Vimmerby.
Vad det kan göra med ett psyke är förstås självklart.
Jag tror att Markus Modigs har tvivlat på sig själv den här säsongen. Jag tror att många andra gjort exakt samma sak.
I kväll klev han fram när det på riktigt behövdes. Han satte vackert 1-0. Han avgjorde i förlängningen och skickade VH till en ny alletta. Han var elegant på isen. Han var sådär bra som han inte har varit, men man har förväntat sig att han ska vara och som man vet att han kan vara.
"En helt ny upplaga"
Ibland kan två poäng bara vara två poäng. Ibland kan de betyda att en hel säsong förändras.
Med facit i hand – vilket tror ni hade varit bäst? Att ha puttrat på, slutat på fjärde plats komfortabelt och tagit sig till Allettan med många tveksamma tankar i huvudet hos spelarna? Eller genom att visa mental råstyrka, åka ner till Kristianstad tokigt pressade och leverera två poäng?
Jag vet vad jag tror.
Just det de gjorde i kväll kan göra det här Vimmerbylaget till ett helt nytt lag.
Det kan också göra Markus Modigs till den lagkapten och kulturbärare Vimmerby behöver.