De första rapporterna om en ny, dittills okänd, virussjukdom i Kina dök upp i slutet av december 2019. Ingen kunde förstås ana vad som skulle vänta därefter.
Inte ens Lisa Labbé Sandelin, som var inne på sitt fjärde år som smittskyddsläkare i Region Kalmar län. Ett viktigt jobb – men ett jobb och en titel som få länsbor hade en aning om vem som innehade.
– Vi har kontinuerliga samverkansmöten med Folkhälsomyndigheten och kring årsskiftet började det dyka upp rapporter om det här viruset. Från början var det en rapport av många. Efter ett tag började man fundera på om det här ska bli något stort, eller om det skulle ebba ut. Successivt smög det igång intensivt, men liknande varningar kommer titt som tätt. Det är svårt att sätta en siffra eller numerär på hur ofta det gör det, men det är naturligtvis omöjligt att inse att det här skulle bli så stort vid det laget, säger Lisa Labbé Sandelin i samband med att vi hörs lagom tills att i princip alla restriktioner försvinner.
Många kanske minns när de insåg att covid-19 skulle bli en pandemi att förhålla sig till på allvar. För Lisa Labbé Sandelin blev en skidresa i Sverige ögonblicket när hon kom till den insikten.
– Det smög sig på, men vecka åtta var det sportlov och då hade vi inget fall i Kalmar län. Vi hade varit och åkt skidor här i Sverige och på tåget hem så kände jag det tydligt på något sätt. Det här var ett skifte och jag skulle komma hem till en värld som inte är sig lik. Allting skulle bli förändrat. Just det minns jag som ett ögonblick som var på riktigt och som var omvälvande.
När tror du gemene man fick den insikten?
– Det tog nog längre tid. Det var också en balansgång i hur mycket man skulle försöka förmedla allvaret utan att skrämma. Mycket var ovisst kring viruset, men innan folk insåg att det skulle inverka på livet tog nog längre tid.
"Saknar motsvarighet"
Lisa Labbé Sandelin kan av förklarliga skäl mycket om pandemier och epidemier. Men hon är 70-talist och har själv inte upplevt Asiaten eller Hongkong-influensan – och än mindre Spanska sjukan.
– Hur det här har påverkat livet och vardagen för alla, under så lång tid, saknar motsvarighet, säger hon.
Har ni gjort några jämförelser med hur det såg ut under exempelvis Asiaten eller Hongkong-influensan?
– Vi har inte kommit dit än. Det är så länge sedan också och väldigt mycket är annorlunda. Världen är så väldigt annorlunda med internet och resandet. Det var en absurd känsla när precis alla kollade statistiken över döda från John Hopkins hemsida. Det blir verkligen absurt om man föreställer sig att precis alla skulle kolla på en fotbollsmatch. Det blev så märkligt och var så intressant för alla, säger hon och fortsätter:
– Det kommer säkert göras mycket jämförelser och det kan vara intressant att jämföra hur vi har kommunicerat, hållit avstånd, skött hygienen och vaccinationsfrågor. Men det är lite tidigt än.
"Konstigt i efterhand"
Statsepidemiolog Anders Tegnell blev över en natt ansiktet utåt för Sveriges hantering av coronapandemin. Från att endast de mest inbitna eller allmänbildade visste vem han var, blev han kanske en av landets mest kända personer.
Alla ville ha en bit av Anders Tegnell, det gjordes tatueringar av honom och folk bar tröjor med hans ansikte på.
Lika stor blev naturligtvis inte Lisa Labbé Sandelin. Men för länets invånare blev hon i stort sett också känd över en natt utan att överdriva.
– I efterhand har det varit väldigt konstigt. Framför allt i början var det väldigt mycket media. Annars förändrades mitt liv på flera olika sätt. Jag har levt relativt isolerat. Jag har gått min runda till skolan, förskolan och suttit mycket hemma. Jag har inte varit ute så mycket bland folk och alla mediekontakter blir ju en envägskontakt. Jag får aldrig någon input från de som lyssnar. Först när samhället öppnades upp insåg jag hur många jag talat till.
Hur har du märkt det?
– Det kommer fram folk och säger "hej, bra jobbat" och liknande. Det är kul och det får en att inse hur många jag har pratat för.
Har du fått mycket hat eller kritik?
– Oerhört lite faktiskt. Jag var beredd på att det skulle bli mer, men jag har varit väldigt förskonad från det.
Är du emot en liknelse av dig som länets motsvarighet till Anders Tegnell?
– Nej, det är jag inte. Ur ett länsperspektiv har det definitivt varit så. Vi är flera som jobbar med det här, men jag har blivit talesperson för smittskyddet kan man säga.
Hur har det varit?
– På ett sätt har jag inte kunnat känna efter. Det har varit så intensivt och gått i ett i ett och ett halvt år nu. Visserligen var det lite lugnare förra sommaren, men sedan brakade det loss igen och var väldigt intensivt hela vintern.
19 000 mejl om covid-19
När det inte är en pandemi är en smittskyddsläkares kontakt med media ganska begränsad. Det är en av de största skillnaderna för Lisa Labbé Sandelin.
– Men samtidigt ingår det så tydligt i uppdraget att ge allmänheten råd och stöd, att vara tillgänglig för media och det har jag varit tidigare också vid något utbrott eller vid tuberkulos. Men det är naturligtvis inte alls samma omfattning som under pandemin.
Det märks inte minst i hennes mejlkorg.
– Jag har fått 19 000 mejl under pandemin som är coronarelaterade. Det är kanske inte 19 000 personliga mejl, men en vanlig dag annars ligger jag kanske på tio till 15. Det är en enorm skillnad. Jag har också medverkat på ungefär 20 pressträffar och omnämnts i media tusentals gånger.
En sak som jag har reagerat på är att du ibland använt begrepp som "spännande" och "intressant". Förstår du att det kan göra ont som anhörig till någon som mist livet?
– Ja, det kan jag förstå. Det här väcker känslor hos folk och det är bara jobbigt för många med pandemin. Men för mig som yrkesperson är det intressant. Det är bara så jag menar.
Hur tror du vi kommer titta på det här i backspegeln?
– Det är vår tids krig. Tittar man tillbaka i historien har varje generation varit med om något större eller omvälvande. Det kan vara Spanska sjukan, börsras eller världskrig. Det kommer påverka oss på väldigt många sätt, tror jag. Det finns bra saker med pandemin också. Vi har fått stanna upp. Många flängde väldigt mycket innan pandemin och nu kanske man ser ett värde i att ta det lugnt ibland. Det är insikter man kan få, men givetvis har väldigt många fått lida mycket.
Vad tror du framför allt att vi kommer bära med oss?
– Jag hoppas att vi som individer och som samhälle har lärt oss något av detta tills nästa gång det är dags. Vi kommer vara bättre på hygienen och handtvätten. Det är en ritual som påminner oss om virus och bakterier. Att vi har skärpt oss där har ju gjort att väldigt många andra infektioner gått ned under pandemin. Det här med att stanna hemma när man är sjuk är också en viktig aspekt. Man ska stanna hemma när man är sjuk, även om man har milda symtom. Ofta kanske man kan jobba men då kan man göra det hemifrån.
Tror du att den yngre generationen berättar om det här för barnbarnen?
– Definitivt. Det sa jag tidigt under pandemin, att vi kommer berätta för barnbarnen om hur nitiska vi var att tvätta händerna, hur viktigt det är att nysa i armvecket. Allt sådant där.
"Jag är kluven"
På mina frågor och eftersom i stort sett alla restriktioner lyfts bort i dag för fullvaccinerade kan man tro att pandemin är över. Lisa Labbé Sandelin tror fortfarande att det är en bit bort och hennes ersättare som smittskyddsläkare, då hon just nu skriver en avhandling, har uttryckt kritik mot tidpunkten som samhället öppnas upp.
– Det är inte som ett krigsslut där man kan gå ut och vifta med flaggorna. Jag är kluven. Det är så svårt att jämföra med förra hösten. Vi har vaccinerat en stor del av befolkningen, men vi har samtidigt ett virus som muterat i omgångar och överraskat oss tidigare. Infektionen är säsongsbunden till stor del och vad som händer i vinter kan vi inte veta. Det jag kan vara rädd för är att den verkligen kommer hitta alla som inte har skydd. I vilken omfattning är svårt att säga. Det kanske heller inte gör något så länge vi inte blir allvarligt sjuka. Blir det en belastning på hälso- och sjukvården är det problematiskt. Det är det vi vill undvika och vi vill undvika att människor får långtidseffekter. Det är svårt att sia om, men det finns helt klart en risk för ett ökat antal fall. Men innebär det bara snuva och andra milda symtom, så är det inte rimligt att hålla samhället nedstängt, säger hon och fortsätter sitt resonemang:
– Jag känner en ödmjukhet inför att vi har gissat så många gånger. Det är egentligen bara att vänta och se.
Ser du framför dig i närtid att covid-19 blir som en vanlig förkylning?
– Jag är inte virolog, men det kan nog ta något eller ett par år till. Det allra, allra viktigaste är att få upp vaccinationstäckningen. Skjuter fallen i höjden samtidigt som täckningen ökar, då måste man fundera på fler sätt.
Tjänstledig
Att risken för pandemier har ökat har varit känt länge. Lisa Labbé Sandelin kan förstås inte spå framtiden men skulle inte överraskas om vi får ett nytt världsomspännande virus snabbare nästa gång.
– Dels är vi väldigt många människor på jorden och dels är vi så rörliga. Det kan överföras över nationsgränser på bara något dygn. Med den här pandemin har det gått så snabbt. Dyker det upp ett nytt virus, kan det få spridning lika snabbt. Man har diskuterat mycket kring virusets ursprung och djurmarknader och liknande. Styr man upp det kanske man kan förhindra en smittoutveckling likt den här. Jämför vi med förr går det så mycket snabbare att färdas också. Men det är svårt att säga. Är det något vi har lärt oss är det hur fort det kan gå tills hela världen har förändrats.
Lisa Labbé Sandelin är tjänstledig sedan en tid tillbaka. Vad kan vara så spännande jämfört med en pågående pandemi?
– Jag skriver en avhandling om ovanliga fästingburna infektioner. Det går långsamt framåt och jag ska disputera i mars. Jag är nog tillbaka i mitten av januari, säger hon.
Till sist: Vad ser du själv mest fram emot att kunna göra när restriktionerna hävs?
– Det är att kunna träffa nära och kära igen, även i något större sammanhang än bara i en mindre krets. Men det kommer nog att ta ett tag innan jag känner mig helt bekväm med att vara bland många människor.