Landsbygdsrådets ordförande: "Bör slå vakt om landsbygden"

Två skolor och en förskola kommer att läggas ner efter vårterminen. Det handlar om Djursdala och Brännebro skola och förskolan i Pelarne. 

Landsbygdsrådet, som är ett intressesammansatt organ knutet till kommunstyrelsen med en rådgivande funktion, är kritiska till nedläggningen. 

– Den stora frågan är vad Vimmerby kommun vill med landsbygden och hur kommer man visa vad man vill? Det är viktigt att inte bara låsa sig fast vid kalkyler. Det finns ett sådant engagemang och en stor vilja att bevara landsbygden och försvinner skolan från orten försvinner en del av landsbygdens sociala kapital. I Djursdala pågår det ju förberedelse för en friskola och det i sig är en process som vittnar om ett fantastiskt engagemang från föräldrarna. Skulle en friskola bli av så är det inte ekonomiskt fördelaktigt för kommunen, säger Landsbygdsrådets ordförande Carl-Axel Centerstig. 

"Starkt engagemang"

I måndags var det senaste mötet med Landsbygdsrådet och mycket kom att handla om skolnedläggningen. Kommunstyrelsens ordförande Tomas Peterson (M) var inbjuden. 

– Tomas redogjorde för formerna och de frågor som ställs i folkomomröstningen. Även Ingela Nilsson Nachtweij (C) redovisade sin syn på det hela. Det var folk med från sockenföreningarna och byföreningarna, det var ett tjugotal personer som representerade landsbygden. 

Förra årets mest omdiskuterade beslut är majoritetens att lägga ned två skolor och en förskola. Det har rört upp känslor i de berörda orterna och på landsbygden i stort. 

– Budskapet i Djursdala är det samma som i Pelarne och Gullringen. Det blir obekvämt för föräldrarna och det försämrar förutsättningarna för att bosätta sig i dessa orter. Vi vill veta vad kommunen vill med landsbygden och på vilket sätt man kommer att lyssna på det som kommer fram i folkomröstningen. Vi vet att det är ett starkt engagemang och blir det ett starkt utfall för att bibehålla skolorna, så förutsätter jag att man tar sig samman och lyssnar. 

Minskning av socialt kapital

Hur hårt slaget blir för landsbygden när skolorna läggs ner är svårt att säga, menar Carl-Axel Centerstig. 

– När man lägger ner skolor sker en successiv minskning av det sociala kapitalet. Jag vill inte måla i färger som förödande, men vi vet att befolkningstalen sett över tid varit besvärande. Varje ytterlig åtgärd medgör risker. Det här är starka bygder vi pratar om, men det kanske blir svårare att få barnfamiljer att bosätta sig där. 

Att skolan försvinner från orten kan vara det sista steget innan en flytt blir oundviklig, säger han. 

– Från Landsbygdsrådets sida är det här är en fråga för hela landsbygden, hur det ska bli framgent. I Tuna, när den skolan var hotad, sa man att finns inte skolan kvar finns inte idrottsföreningen kvar. Det handlar om ett större perspektiv, att barnfamiljer inte bor kvar och det finns det redan signaler om i exempelvis Gullringen. Att skolan försvinner kan vara den utlösande faktor till att en familj flyttar. Det funkar inte med arbete och vardagen och det är viktigt att slå vakt om landsbygden.

"Förutsatt rena alternativ"

Landsbygdsrådets ordförande är tveksam till svarsalternativen i folkomröstningen. 

– Vi hade förutsatt att det skulle vara ett rent alternativ, att behålla eller lägga ned. Nu har man gjort en konstruktion av det hela. Jag förutsätter i att om folkomröstningen mynnar ut i att skolorna ska vara kvar, så lyssnar man på alternativ B och försöker hitta besparingar på andra områden. 

Han tycker inte att underlagen tyder på att skolorna skulle behöva läggas ner. 

– I Locknevi var det utmärkande att det var väldigt få elever. Blir det för få elever så blir lärarmöjligheterna och gruppdynamiken begränsad. Men i Djursdala kan man se att det finns 35-40 elever framgent. Då bör man slå vakt om det som finns.