Nu på måndag, den 12 juni, drar högsäsongen i gång för Virum älgpark. Från och med då har man öppet varje dag.
Mycket är sig likt, men det är också en hel del nyheter som årets besökare kommer mötas av. Den mest iögonfallande av dem är kanske parkens nya tjur, fyraårige Oscar.
Bakgrunden till hans entré på Virum innehåller dock en hel del tragik. För i vintras förlorade Jon och Sara Seberg, som driver parken, alla sina tre dåvarande tjurar.
– Vinterhalvåret var en mardröm för oss med både svåra skador och insektsangrepp. Det gick så långt att man knappt ville gå upp på morgonen, och det går inte att beskriva hur vi mådde när vi la den tredje och sista graven. Det är som att begrava en nära vän och arbetskamrat, berättar Jon.
– Den sista tjuren, Gustav, la vi oerhört mycket kraft, tid och pengar på att försöka rädda och återställa, men det gick inte. Han skulle aldrig ha fått ett drägligt liv igen, suckar Jon.
Sa "klick" vid första mötet
Den mest kända tjuren på Virums älgpark är ikonen Harald, som gick bort 2019. Men Oscar, som hämtades från en annan älgpark i södra Småland i slutet av februari, har alla möjligheter att axla hans kungamantel.
– När vi stod här utan tjur i början av februari fick vi tips via älgparksföreningen att det var en park i södra Småland som var i skriande behov av en kvigkalv, och som kunde tänka sig att byta bort en av sina vuxna tjurar.
– Men den fyraåriga tjuren hade inte riktigt varit hanterad innan, utan gått på ett stort hägn, så vi kände väl att han bara skulle fungera som skådebröd och inte acceptera att komma fram till vagnarna att äta, berättar Jon.
Men där fick de fel. Redan vid det första besöket, när Jon åkte för att träffa sin nya älgtjur, sa det klick. Jon kom ända fram till Oscar, som åt pellets ur Jons hand och trivdes med att bli klappad. Något han aldrig gjort med någon annan tidigare.
"Gosig och genomsnäll"
I månadsskiftet februari-mars anlände Oscar till sin nya miljö i skogen öster om Tuna. Man satte som mål att Oscar inom två år skulle lära sig att gå fram till vagnarna och bli matad, men det löste Sara mycket snabbare än så.
– De första två veckorna fick han gå i ett eget hägn för att han och hans mage skulle anpassa sig till allt som är nytt. Då fick Sara den briljanta idén att vi skulle ställa in en vagn och servera hans foder där i stället för i en foderkrubba. Sedan var det löst, berättar Jon.
Redan när Jon och Sara gjorde den första testkörningen med vagn i parken i våras kom Oscar direkt fram till vagnen och åt. Han njuter även av kontakten med människor.
– Oscar är otroligt gosig och så genomsnäll. Det ska inte egentligen inte kunna vara så här med en fyraåring.
Tuff start för Oscar
Den första tiden på Virum var annars ganska tuff för den nyanlände herren. Hur mycket kung han än är i skogen, så är han sannerligen inte kung i det hägn som han släpptes ut i efter knappa två veckor.
– Han var väldigt nyfiken och inte speciellt rädd, utan ville in till de andra älgarna. När han kom in i hägnet kom den yngsta och tillika minsta kon vi har fram till honom och började mucka gräl. Henne klarade han av, men när ledarkon dök upp small det bara till så låg han i backen, berättar Jon.
– Därefter jagade hon bort honom så fort han kom i närheten av någon av de andra älgarna. Det tog nog 2-3 veckor innan han fick vara med. Tjurarna har otroligt låg rang, medan korna är väldigt dominanta. Oscar är kung en månad om året, sedan är han bara slav. Här är det älgkon som är skogens konung, säger Jon och skrattar.
Nu är Oscar helt accepterad av gruppen, och flera av de kor som har varit separerade nu när de har små kalvar har sett Oscar som en trygghet – att han tar hand om och lär upp de lite mindre.
– Efter allt som har varit så kunde det verkligen inte ha blivit bättre, säger Jon Seberg.
Virums framtida kung
Totalt finns det nu 15 älgar på Virum älgpark – fyra kor, sju nyfödda kalvar, tjuren Oscar, en kviga samt två småtjurar födda i fjol. Och bland kalvarna hoppas Jon och Sara att Virums framtida ”kung” finns.
– Kalvarna är bara 1-3 veckor gamla, och därför har de varit separerade, men till öppningen av ”varje-dag-öppet” på måndag hoppas jag att allihop är tillsammans i ett och samma hägn. Det beror lite på hur snabba de är, för de måste vara så pass stora att de hinner undan om någon annan ko försöker sparka till dem, vilket kan hända.
Hur mycket ser du fram emot sommaren?
– Fantastiskt mycket. Det är ju otroligt mycket jobb, inte minst på grund av att vi nu har så många kalvar, men om man bara har rätt inställning brukar det mesta gå.