Polisen: Så hanterade vi utvisningskravet av Rahmat Akilov

Rahmat Akilov stal en lastbil och körde sedan i full fart på Drottninggatan i Stockholm innan han körde in i Åhlens. Fyra personer avled i terrorattacken. 

Akilov befann sig i Sverige trots att han fått avslag på sin asylansökan från Migrationsverket. I dag redovisade Polisen hur man hanterat ärendet. 

"Har inte resurser"

Polisen har ansvar för att verkställa Migrationsverkets beslut om avvisning och utvisning. Ärendet registrerades hos Polisen den 24 februari 2017 – drygt en månad före terrordådet. Akilov hade avvikit och samma vecka som ärendet kom till Polisen fick man in drygt 100 ärenden. Totalt mottog Polisen 6 000 utvisningsärenden från Migrationsverket under 2017. 

Polisen gjorde en efterlysning av Akilov och man hade en adress där man trodde att Akilov bodde – men inga ytterligare åtgärder vidtogs. 

– Rutinen är då att vi registrerar personen som efterlyst, vi har inte möjligheter och resurser till att göra mer, då vi behöver fokusera vårt arbete på att verkställa de personer som kan utvisas, säger Patrik Engström, chef för gränspolissektionen på Noa.

"Ytterst sällan"

Så här skriver Polisen om adressuppgiften som fanns:  "I det här fallet så fanns det en adress, men det är ytterst sällan som personen bor på den uppgivna adressen, och då han inte bedömdes som en säkerhetsrisk hade polisen inte möjlighet att prioritera detta ärende, bland över 12 000 liknande fall."

Även om Akilov hittats tror inte Polisen att Akilov hade kunnat utvisas till Uzbekistan. 

– Viktigt att lyfta fram här är att även om Akilov hade hittats, så hade det varit mycket svårt att genomföra en verkställighet med tvång till Uzbekistan. Sådana sker endast i begränsad omfattning och med stor försiktighet, säger Patrik Engström. 

Efter ett nytt rättsligt ställningstagande av Migrationsverket i april i år kan hanteringen av utvisningar till Uzbekistan komma att förändras framöver.