DEBATT: Pfizer, säkerhet, effektivitet och Lena Hallengren

Den 17 augusti beordrade den sydafrikanska högsta domstolen kopior av alla sina avtal om covid-19-vaccinanskaffning, förhandlingar och avtal till Health Justice Initiative (HJI). National Employers Association of South Africa skriver på sin webbplats  den 12 september: ”HJI delade nyligen med sina resultat angående kontrakten om Covid-19-vaccinanskaffning. Det avslöjas att den sydafrikanska regeringen "mobbades" in i kontrakt med globala läkemedelstillverkare och leverantörer och hade betalat miljarder rands för Covid-19-vacciner på villkor som har beskrivits som ogynnsamma och oetiska, med rejäla krav och villkor, inklusive sekretess, bristande transparens och ingen hävstångseffekt mot uppblåsta priser – i praktiken "byteshandel bort sin suveränitet" i utbyte mot vaccinförsörjning under pandemin.”

Vidare:

”Vad de nyligen släppta kontrakten avslöjar är att SA-regeringen ändå hade chockerande undertecknade kontrakt där tillverkarna av detta experimentella läkemedel erkände "att de långsiktiga effekterna och effekten av vaccinet för närvarande inte är kända och att det kan finnas negativa effekter av vaccinet. vaccin som för närvarande inte är känt”.

Dessutom, i samma kontrakt tar leverantörerna det ett steg längre och effektivt skadeslösa sig själva. Regeringen gick med på att "skadeslösa, försvara och hålla oskadliga" Pfizer och dess partner BioNTech, såväl som deras företrädare, "från och mot alla processer, anspråk, åtgärder, krav, förluster, skadestånd, skulder, förlikningar, straff, böter, kostnader och utgifter” som härrör från anspråk som härrör från vaccinet, inklusive skador bland annat.”

Sammanfattning så här långt: Sannolikt är detta ett standardkontrakt och sannolikt har EU undertecknat ett liknande kontrakt med Pfizer.

Då uppstår frågan: Hur många beslutsfattare hade tillgång till det kompletta kontraktet, eller mer specifikt: Hade den svenska regeringen tillgång till det kompletta kontraktet när det beslutades att Sverige skulle använda detta läkemedel?

För att förekomma argumentet att EU tecknade ett eget avtal med Pfizer så kan det bemötas med att det vore osannolikt att Pfizer tog fullt ansvar för sin produkt gentemot EU vilket de inte lovade Sydafrika.

Jag är dessutom införstådd med att det kan råda kommersiell sekretess när det gäller prisuppgifter men det vore märkligt att hemlighålla produktens egenskaper, eller rättare sagt brist på egenskaper, när en köper något för så stora belopp. Visste den svenska regeringen egentligen vad de betalade för?

Var det säkert och effektivt?

Då kommer vi till frågan om den svenska regeringen och Lena Hallengrens många uttalanden om att Pfizers läkemedel var ”säkert och effektivt”.

Det handlar alltså inte om ”ganska säkert”, ”mycket säkert” eller ”väldigt säkert”, utan uppenbarligen ”helt säkert”.

Det finns dock inga ”helt säkra” mediciner då alla kan ge biverkningar, vissa mer allvarliga än andra. Det finns ett intressant begrepp, ”potentiella vaccinbiverkningar av särskilt intresse”, förkortat AESI3

Men ”helt säkert” var ingenting som Pfizer lovade den sydafrikanska regeringen.

Om regeringen inte hade tillgång till det kompletta kontraktet kan en fråga sig vilket beslutsunderlag de då hade tillgång till för att kunna påstå att läkemedlet var ”säkert och effektivt”.

Om regeringen hade tillgång till det kompletta kontraktet, och om det fanns liknande friskrivningar från ansvar, är det än mer märkligt.

Den filosofiska frågan är om det är moraliskt försvarbart att medvetet ljuga. Jag utesluter inte att så kan vara fallet i vissa lägen.

För att avslutningsvis ta den svenska regeringen i försvar så är jag helt på det klara med att det i viss mån rådde panik, att beslut måste fattas och hur de än gjorde så kunde det bli fel. Personligen är jag tacksam för att jag inte var i deras kläder. Sitter en i en beslutande position måste en ta ansvar och våga ta beslut. Så långt är allt oantastligt.

Men nu, när krisen är över, vore det smakfullt om de som fattade beslut erkänner att de – precis som alla vi andra – egentligen inte visste någonting.

Dock: att köpa någonting för så enorma belopp som tillverkaren själv inte ville ta ansvar för borde väcka misstänksamhet innan en undertecknar kontraktet.

Thomas Isaksson