DEBATT: Medvetna val spelar roll

Välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen. Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den.

I debatten hörs ofta att elever som har det svårt i skolan borde välja en yrkesutbildning. Det är sant att fler borde välja en yrkesutbildning, men det gäller inte bara de som har det svårt i skolan. En stor grupp elever som i dag går samhällsvetenskapligt och estetiskt program borde ha valt yrkesprogram i stället. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Elever som valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram skulle ha fått jobb enklare – och dessutom tjänat betydligt mer – om de valt ett yrkesprogram. Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Samtliga har jobb

På Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Kalmar län har till exempel samtliga elever som gått bygg- och anläggningsprogrammet i Västervik jobb tre år efter examen. I Oskarshamns kommun hade 9 av 10 eleverna som gått fordons- och transportprogrammet jobb tre år efter examen.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att det behövs fler elever på yrkesprogram. Skolverkets planeringsunderlag som presenterades i höstas konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör platser i Kalmar län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt gäller det programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska och vård och omsorg.

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi förväntar oss att det också leder till förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever.

Ulrica Bennesved, regionchef Kalmar län, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv