Förskola och Pedagogisk omsorg

Enligt Barn- och utbildningsnämndens protokoll från sammanträdet 2023-05-17 var Förskolans (vht 71) och Pedagogisk omsorg (vht 70) prognosticerade underskott för helåret -1 500 000 kr. Det förklaras bero på flera barn i Pedagogisk omsorg än vad som budgeterats och högre personalkostnader inom Förskolan. Dessa verksamheter har nettobudgeterats till 86,5 mkr + 0,5 mkr = 87 mkr.

∑ Den prognosticerade avvikelsen är alltså:

• ett överdrag motsvarande 1,7%.
• orsak:

o   Flera barn i pedagogisk omsorg.

o   Högre personalkostnad på förskolorna.

Sakupplysning: Ett barn i Förskola genererar 117 052 kr till förvaltningens budget enligt Demografimodellen (Barn- och utbildningsnämndens detaljbudget 2023 pkt. 8.2. Det finns ingen angivelse för barn i Pedagogisk omsorg.

Grundskola

Grundskolans (vht 64) prognosticerade underskott för helåret -1 900 000 kr. Det förklaras bero på interkommunala ersättningar beroende på Socialnämndens beslut att placera elever i annan kommun. Verksamheten har nettobudgeterats till 166 mkr.

∑ Den prognosticerade avvikelsen är alltså:

• ett överdrag motsvarande 1,1%.
• orsak:

o   Socialnämndens beslut om placering av elever i annan kommun.

Sakupplysning: Ett barn i Grundskola genererar 111 733 kr till förvaltningens budget enligt Demografimodellen (Barn- och utbildningsnämndens detaljbudget 2023 pkt. 8.2.

Gymnasium

Vimmerby gymnasiums (vht 67) prognosticerade underskott för helåret -2 000 000 kr. Någon förklaring till underskottet ges inte. Där till finns det ett prognosticerat underskott för helåret -7 000 000 kr för gymnasieelever som går sin gymnasieutbildning i annan kommun. Verksamheten har nettobudgeterats till 66,2 mkr.

∑ Den prognosticerade avvikelsen är alltså:

• ett överdrag motsvarande 3,0% för Vimmerby gymnasium.
• orsak:

o   ej känd

• ett överdrag motsvarande 10,6% för interkommunala ersättningar.
• orsak:

o   ej känd

Barn- och utbildningsnämnden agerar

Med dessa uppgifter i bagaget som beslutar Barn- och utbildningsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att: ”utreda strukturen förskolan och skolan. Vilka förskolor och skolor skulle kunna avvecklas – och vad leder till för möjliga konsekvenser (för barn, vårdnadshavare, personal, måluppfyllelse och ekonomi).” (Barn- och utbildningsnämndens protokoll, daterat 2023-05-22, §77) 

Nämnden anger att eventuella beslut kommer få 5/12-delars effekt 2024. Det innebär en nyordning från 1 augusti 2024, och full effekt 2025.

Frågor med anledning av underskottet i Förskola och Pedagogisk omsorg

Av de dokument jag har haft tillgång till framgår inte kostnaden per barn i verksamheten Pedagogisk omsorg. Eftersom Pedagogisk omsorg har något lägre krav en Förskola antar jag att kostnaden är lägre för Pedagogisk omsorg jämfört med kostnaden för ett barn i Förskola. Om mitt antagande stämmer så borde kommunen snarare få pengar över om fler barn än väntat återfinns inom Pedagogisk omsorg i stället för Förskola.

Vad gäller Förskola så anges underskottet bero på högre personalkostnader, men det ges ingen förklaring till varför personalkostnaderna prognosticeras blir högre än budget redan 4 månader in på året. Sammanträdet gäller ju en avstämning för perioden 1 januari-30 april 2023. 

Samtidigt tar nämnden ett beslut att reducera förskolepengen med 2 mkr vilket förväntas leda till att förskolorna minskar sin personal med 4-5 förskoletjänster. Har man gjort det? Hur det fått avsedd effekt? Det borde i så fall rendera ett överskott på cirka 0,5 mkr 2023! Nämndens beslut om besparing motsvarar 2,3% av budgeten.

Vad är i så fall det kvarstående problemet med Verksamheten förskola som ska lösas med att utreda förskolastrukturen? 

Frågor med anledning av underskottet i Grundskola

Alla elever ska beredas plats i Grundskola. Vad är kommunens merkostnad för att eleven går i en annan kommun? Och varför belastar denna merkostnad Barn- och utbildningsnämnden som inte beslutar i frågan? Merkostnaden för placeringar i andra kommuner måste rimligen falla ut hos den som är ansvarig för besluten. Det blir ändå en kostnad för Vimmerby kommun, men den ska hanteras av den råder över den. Tar detta slut i och med beslutet att införa Prislappsmodellen?

Hur kan kostnaden för att bereda en elev som av Socialnämnden placerats i en annan kommun väga tyngre än alla de barn och elever på fyra orter som riskerar att deras förskola eller grundskola stängs 2024-07-31? Varför ska dessa barn, elever och deras föräldrar betala notan för en placering i en annan kommun.

Det borde rimligen falla på alla kommunens invånare utan några ekonomiska konsekvenser för verksamheterna Förskola och Grundskola! Om det beror på verksamheternas bristande kvalité så borde det ha framgått, och i så fall borde verksamheterna omedelbart hanterats och eventuellt stängts, eller personal bytts ut i den omfattning som fordras för att lösa situationen. Jag tror inte att det beror på bristande kvalité i verksamheterna, snarare tvärtom, det är kanske tack vare verksamheterna som problemen för eleven uppdagats.

Hur det förhåller sig för individens mående är sannolikt belagt med sekretess, men kanske fanns det andra metoder som hade kunnat ge lika bra förbättring för eleven / eleverna men till lägre kostnad. Det är minst en uppgift för kommunens revisorer att granska eftersom ärendet anses vara så viktigt att det ställs mot en avveckling av Förskola och Grundskola på fyra av kommunens tätorter tills vidare.

Från min horisont borde nämnden gått till Socialnämnden alternativt Kommunstyrelsen och fått ersättning för den kostnad som ålagts Barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen hade kunnat godkänna att kostnaden får slå igenom på kommunens samlade resultat för 2023, om inte kommunstyrelsens anslag för oförutsedda händelser redan har förbrukats, men så borde det inte vara redan i mitten på maj månad.

Redan innan året börjar planerar Kommunstyrelsen för att använda 1,7 mkr för planerade satsningar med medel ur ”Oförutsedda utgifter”. Det är klart att då minskar kommunstyrelsens förmåga att hantera det på riktigt oförutsedda.

Med kännedom om placeringen redan i maj 2023 finns det gott om tid att planera för fortsatta utgifter i budget 2024. Om insatsen inte avslutats, har detta gjorts?

Samtidigt tar nämnden ett beslut att reducera skolpengen med 4 mkr vilket förväntas leda till att skolorna minskar sin personal med cirka 6 tjänster. Har man gjort det? Hur det fått avsedd effekt? Det borde i så fall rendera ett överskott på cirka 2 mkr 2023! Nämndens beslut om besparing motsvarar 2,4% av budgeten. 

Förskola och Grundskola tillsammans 0,5 mkr + 2 mkr = 2,5 mkr i överskott vs budget!

Vad är i så fall det kvarstående problemet med Verksamheten Grundskola som ska lösas med att utreda grundskolestrukturen?

Frågor med anledning av underskottet i Gymnasieskola

Ingår interkommunala ersättningar för elever som går gymnasieskola i annan kommun i Gymnasiets budget? Om så är fallet varför då? Vimmerby gymnasium ska rimligen fokusera på utbildning av våra elever och inte administrera interkommunala mellanhavanden. Det borde åligga förvaltningen, och redovisas som en egen verksamhet.

Nästa fråga är varför Vimmerby gymnasium egna kostnader prognosticeras överskridas med 2 000 000 kr? Ingen förklaring ges i protokollet. Inga ställda frågor redovisas. Inget uppdrag ges.

Det beslutas ingenting avseende det prognosticerade interkommunala underskottet på 7 mkr. Inte heller någon diskussion antecknas ha ägt rum.

Samtidigt tar nämnden ett beslut att lägga en besparing på gymnasiet och vuxenutbildningen med 1,5 mkr utan att ange förväntad effekt. Har det genomförts? Det borde i så fall minska underskottet till cirka 0,5 mkr. Blev det så? Nämndens beslut om besparing motsvarar 2,3% av budgeten.

Här finns ett kvarstående problem med finansiering av gymnasieutbildning till alla kommunens ungdomar!

Är det för att man vill ha färre ungdomar som kommer vilja ha gymnasieutbildning som man väljer att utreda avveckling av förskolor och skolor i fyra tätorter? Ja, då gör man sannolikt rätt. Avveckling av dessa förskolor och skolor kommer sannolikt bidra till att färre elever blir aktuella för gymnasieutbildning i framtiden. Är det så nämnden har tänkt?

Diskussion

2022

Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska resultat var negativt. Nämnden drog över sina kostnader med 8,6 mkr, motsvarande 2,2% av nettobudgeten 386,6 mkr. Största avvikelsen gymnasiet med -6,3 mkr, där efter grundsärskolan och gymnasiesärskolan med -1,7 mkr och -1,6 mkr. Socialnämndens underskott var 18,7 mkr, motsvarande 4% av nettobudgeten. Finansnetto var budgeterat till +11,0 mkr men utföll -20,8 mkr. En försämring med -31,6 mkr. Min anmärkning: Det motsvarar cirka 3% av den samlade verksamhetens kostnader 1078 mkr.

IKE grundskola gav ett underskott på 1,1 mkr. IKE gymnasiet gav ett underskott på 7,4 mkr, men ett tillfälligt statsbidrag bidrog till gymnasiets överskott om 1,2 mkr. Summa underskott -6,3 mkr.

Kommunens skattesats var 22,36 kr vilket var 69 öre högre än riksgenomsnittet och 40 öre högre än länsgenomsnittet.

Det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren var 27,8 mkr. vilket framför allt beror på finansnettot. Eget kapital uppgår till 844 mkr, samt avsättningar till pensioner på 81,4 mkr vilket motsvarar en soliditet på drygt 30% inkl. pensionsförpliktelser, cirka 50% exkl. dito.

Vid utgången av 2022 innehåller Resultatutjämningsreserven 53,4 mkr som kan användas för att balansera underskott över en konjunkturcykel.

Fakta är hämtade ur Årsredovisningen 2022 och återgivna av undertecknad.

2023

Nämnden har beslutat om sänkt finansiering av förskolorna och skolorna i syfte att framtvinga personalminskningar om 10-11 tjänster vilket skulle rendera i ett överskott vs prognosticerat resultat med 2,5 mkr. 0,5 mkr av dessa behövs för att täcka gymnasiets underskott och nå balans.

På kort sikt bidrar överskottet, och omfördelningen från Förskola & Grundskola till Gymnasiet även de prognosticerade interkommunala ersättningarna vars underskott minskar från 7 mkr till 5 mkr. Den frågan måste hanteras!

Varför då utreda fyra tätorters förskolor och skolor när man med sina beslut når till en avvikelse på nämndsnivå på cirka 1,32% av hela nämndens budget á 378 mkr. Man är nära felräkningspengar och vad som kan betraktas som en normal avvikelse som kan balanseras över tid. Marginalen är negativ per april månads utgång men kan lika gärna skifta tecken för en så stor samlad verksamhet. Kommunens budget tar upp avvikelser på 1 % som något som måste följas upp. Man är nära den nivån.

Under tidigt 2000-tal till någon gång under period 2010-2014 hade Barn- och utbildningsnämnden ett fiktivt balanskonto som användes i diskussionen mellan enheter inom förvaltningen, och mellan förvaltningen och nämnden, och mellan nämnden och kommunstyrelsen. Att hushålla med resurser lönade sig genom att man kunde få förstärkning vid ett senare tillfälle.

Den enda som saknades var att överskott och underskott också hade redovisats, bokförts och ansamlats i den verkliga bokföringen. Då hade nämnden, förvaltningen och enheterna en krockkudde att luta sig tillbaka på. Den tjänade Vimmerby kommun väl. Tyvärr avvecklades detta fiktiva balanskonto utan att ersättas med något annat. Det bästa hade varit att implementera balanskontot i den verkliga bokföringen och avsatt respektive disponerat medel enligt nämndens och förvaltningens beslut.

I och med att detta avvecklades är det naturliga att nämndens sammanlagda resultat enskilda år balanserat mot kommunens resultat och balanseras i kommunens eget kapital. Där ska de 5 mkr i underskott hämtas för 2023.

Reflektion avseende 2022-2023

Det prognosticerade underskottet för interkommunala ersättningen för gymnasiestudier ligger på samma nivå 2023 som utfallet 2022.

Innebär det att det är samma utgifter? Det vill säga att man inte justerade budget 2023 efter vad som var känt när budgeten antogs? Eller är det ytterligare i storleksordningen 7 mkr som prognosticeras efter utifrån resultatet april 2023. Den absoluta merparten av gymnasieutbildningar startar årligen i augusti, därför borde budgetens träffsäkerhet vara högre än vad som framstår enligt ovan.

Om det till cirka 2/3-delar till hela utbildningen som är 7 mkr dyrare 2023 som 2022 framstår det som det är 100% undfallenhet att hantera frågan om budget i balans med befintlig verksamhet.

Vimmerby kommuns resultatutjämningsreserv, RUR, innehåller 53,4 mkr. Det är lika mycket som två års genomsnittligt resultat, främst beroende på finansförvaltning, har givit de senaste fem åren.

Det hade varit bra med en sammanställning av hur prognosticerade utfall svänger över tid, standardavvikelsen, så att politiker och tjänstemän har något att jämföra allvaret i varje ny situation med tidigare utfall med beaktande av vidtagna åtgärder för att närma sig kunskap om den naturliga variationen och slumpens inverkan och påverkbara förändringar i den löpande driften.

Det är inte tal om annat än att 2023, och sannolikt även 2024, kommer vara utmanande år vad gäller ekonomisk handlingsfrihet. Konjunkturinstitutets redovisning av konjunkturläget per december 2023, visar på krympande ekonomi nationellt i fyra av de senaste sju kvartalen, och prognosticerar samtidigt att 4:e kvartalet 2023 och blir negativt följt av åtta positiva kvartal 2024 och 2025.

Jag anser att det var berömvärt agerat att snabbt hålla inne 2 + 4 mkr + 1,5 mkr för förskola, grundskola och gymnasium redan vid nämndens sammanträde 2023-05-17, samt visa att det fanns beredskap för att ta i lika mycket till i förslaget, summa 4 + 8 mkr, som förelåg vid sammanträdet, men som halverades i beslutet. Det gav förvaltning och rektorer en chans att anpassa verksamheten till nya förutsättningar, och likt Riksbanken när den justerar räntehöjningar och -sänkningar förbehålla sig möjligheten till fortsatta justeringar under året. 

Jag anser det överilat att tillsätta en utredning för att minska ytterligare 18-20 mkr, givet att beräkningar stämmer, genom att helt och hållet förändra vardagspusslet för alla barn, elever och föräldrar i Djursdala, Gullringen, Rumskulla och Tuna, med en utredning som påverkar inte bara antalet skolenheter utan också de fyra tätorternas attraktionskraft för bosättande och inflyttande barnfamiljer. En åtgärd som påverkar hela kommunens ekonomi för flera år framåt genom att befästa risken för att avveckling åter aktualiseras trots folkets stora vilja vid den genomförda folkomröstningen.

Simon Henriksson, Dagens Vimmerby, skrev i en artikel 20 januari att det kan bli ett ödesår för flera mindre skolor. Jag vill säga att det kan bli ett ödesår för politiker och politiken i Vimmerby kommun. Beroende på vilket förslag som läggs inför Barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 14 februari så tror jag att väljarna kommer ta intryck av det, och må hända kommer det ett krav på folkomröstning i samband med EU-valet den 9 juni, eller också kan EU-valet bli en stor misstroendeomröstning för väljarna i Vimmerby kommun. 

Sammanfattningsvis

Det är HELT ORIMLIGT att barn, elever, föräldrar, lärare och annan personal inom förskola och skola ska bli av med sin förskola, skola, arbete på orten på grund av enskilda ekonomiska händelser som anstränger kommunens ekonomi enskilda år.

Vimmerby kommun ska vara glad för att vi har en struktur som innebär möjligheter till ett mycket varierat utbud av boende, fritid med en förskola och skola alldeles in på knuten i våra fyra tätorter. Det berikar Vimmerby kommun. Det samma gäller centralorten. Många förskolor och två grundskolor. Det är sannolikt en konkurrensfaktor för att locka till fortsatt bosättning inom kommunen och till inflyttning från främst stora orter som söker ett annat liv än storstadens pulserande rytmer som de senaste åren visats sig vara allt mer påfrestande.

Det är dags att vässa pennan och berätta om vårt alternativ! Det är vår tid nu! Nu går starten för att bygga ett hållbart och starkt Vimmerby kommun. Vi bestämmer att våra förskolor och skolor ska finnas för att locka flera människor* till vår kommun. Vi gör det i tätorterna! Vi gör det i centralorten! Vi gör det tillsammans! 

Magnus Gustafsson

f.d. ordförande Barn- och utbildningsnämnden 2011-2014 (m)

Partipolitiskt obunden sedan 2019-01-01

*Människor, alternativt ”barn, elever, vuxna”, alternativt ”familjer”.