Debatt: Hedersförtrycket måste stävjas

 Då beräknades att 100 000 kan vara utsatta. Socialstyrelsen försökte utreda omfattningen på nytt för ett par år sedan men avbröt det för att det, av en mängd olika skäl, inte gick att genomföra. Vi vet alltså inget om omfattningen idag men det finns uppgifter om att så många som 240 000 kan leva under detta hedersförtryck

Kristdemokraterna vill att en nationell kartläggning av hedersförtryckets omfattning genomföras för att ta reda på hur många som lever under dessa hemska förhållanden. Vi anser att det är viktigt att alla asylsökande och nyanlända redan vid samhällsorienteringen får kunskap om hedersrelaterat våld och brott, jämställdhet, kvinnors rättigheter och friheter i Sverige. 

Ingen nationell specifik stödlinje

Det krävs specifika kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck samt hedersnormer för att kunna erbjuda individanpassat och adekvat stöd och hjälp. I vissa fall kan även språkbarriären vara ett problem. Behovet av stödsamtal eller traumabehandling är stort. Myndigheternas kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck har blivit bättre och det har utvecklats särskilda verksamheter och resursteam som riktar sig till utsatta. Tyvärr är det långt ifrån alla kommuner som erbjuder detta och enligt Socialstyrelsen varierar myndigheternas kunskap både på verksamhets- och handläggarnivå runt om i landet.
I dag finns en nationell stödtelefon för myndigheter, yrkesverksamma och aktörer som behöver råd och konsultation kring hedersrelaterat våld och förtryck. Denna ansvarar Länsstyrelsen i Östergötland för. Nationell Centrum för Kvinnofrid (NCK) har i dag en kvinnofridslinje men det finns alltså ingen nationell specifik stödlinje för dem som riskerar att bli eller är utsatta för just hedersrelaterat våld och förtryck. Istället hänvisas de till skolpersonal, socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där man bor. En nationell stödlinje skulle tillgängliggöra stödet, informationen och samordna rätt hjälpinsatser.

Hedersrelaterade brott utgör grova kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot internationell lagstiftning (FN:s kvinnokonvention). Enligt en rapport från Brå är de vanligaste brottstyperna olaga hot och misshandel. Direkta dödshot har uttalats i tre fjärdedelar av de ärenden där olaga hot förekommer. Förutom att bli utsatta för misshandel och olaga hot blir dessa kvinnor också kontrollerade och kränkta på andra sätt, både av gärningsmännen och av andra personer i kvinnornas närhet. Förtrycket innebär ofta kontroll av sociala kontakter, kvinnan tillåts inte klä sig eller sminka sig som hon vill, hennes datoranvändande kontrolleras osv. Många får inte umgås med pojkar och män.

Hedersrelaterad brottslighet är brott riktade mot någon, ofta en släkting, som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller ha vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder. Syftet med brottsligheten är att förhindra att hedern skadas eller förloras, alternativt att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern.

KD vill ha en särskild lagstiftning runt hedersbrott

Idag saknas en särskild lagstiftning mot hedersbrott. Detta innebär att brottsoffer – allt som oftast en kvinna, ibland även män eller hbt-personer – försvinner i brottsstatistiken och att samhället saknar en heltäckande uppfattning om problemets omfattning. Kristdemokraterna vill därför att en lagstiftning införs som särreglerar hedersbrott i brottsbalken. Det skulle på ett bättre sätt än idag betona allvaret i hedersbrotten, öka den avskräckande effekten för den skyldige och innebära en möjlighet till högre skadeståndsanspråk. Därmed skulle det bli lättare för polisen att arbeta förebyggande då brottet skulle tas på större allvar. En lagstiftning om hedersbrott skulle även 

förbättra förutsättningarna att straffa fler personer än en. Motivet till hedersbrott särskiljer sig från andra brott på det sättet att många oftast är involverade i brottet, ofta har även brottet pågått under en längre tid. Friheten kringskärs inte vid enstaka tillfällen utan kontinuerligt. 

Margreth Johansson
Ordförande, Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Kalmar län