Jag har två funderingar kring kommunala nyheter i DV under veckan.
1. Kommunen ska investera över 70 miljoner, det mesta i underhåll.
2. Vimarhems ordförande Magnus Danlid (c) säger att man nu ska satsa offensivt.
När det gäller investeringarna kommer man inte undan underhåll. Det måste ske. Men viktigt är också att kommunen behåller sitt mål om två procent överskott i budgeten.
Kommunen höjde skatten med 50 öre. Hela den skattehöjningen skedde för att finansiera de investeringar som kom till 2014 och därefter, bland annat Lundens förskola, Borghaga och Vimarhaga. Det är viktigt att kommunen orkar fortsätta amortera på skulden. Även om lågräntemiljön sannolikt kommer att hålla ett antal år till och mycket sakta förändras, så behövs amorteringar för att få ned skulden.
*
Nu ska de nya investeringarna finansieras med eget kapital. Det är bra, bara man samtidigt orkar amortera. Nyckeln ligger i att skolan och socialen klarar sina driftbudgetar. Om inte går finansens överskott dit. Positivt är att kommunen investerar i nyttor, d.v.s. välfärdsprodukter. Och inte i någon lyx.
Vimarhems ordförande Magnus Danlid (c) säger att Vimarhem ska ändra inriktning, bli mer offensiva. Det tyder på att VD Jan Erixons defensiva inställning inte längre dominerar och det är bra. Någon förändring har ju inte skett av bakgrundsfakta och bestämmelser – det enda som skett är att Jan Erixon lämnat och det har skapat möjligheter för politiken att återta makten i bolaget.
Det är bra om Danlids intentioner går igenom. Vimarhem behövs och självklart ska man inte sälja den centrala tomten Uven om man själva kan använda den. Och framförallt inte till underpris.
*
Vimarhem har stora övervärden i sitt gamla fastighetsbestånd och kan jämna ut de dyra avskrivningarna i nybyggnationer.
Men det finns en faktor som också betyder en del; Vimarhem äger över 50 procent av det totala hyresrättsbeståndet i Vimmerby. Det är på tok för hög andel. Fler privata än Håkan Carlsson på Vimmerby Mässhallar skulle bygga, om Vimarhem förmåddes få igenom större hyreshöjningar. Som dominerande aktör är det deras förhandling med hyresgästföreningen som avgör hyresnivåerna.
*
En annan faktor där både kommun och Vimarhem är aktiva spelare är frågan om Trygghetsboende. Granen har flera hundra i lägenhetskön och kunde man få till en ny huskropp på 35 lägenheter där så skulle flyttkedjan skapa nya bostäder.
Trygghetsboende är inte ett privat ansvar i första hand, eftersom kommunen sparar pengar inom hemtjänsten med ett Trygghetsboende, är det tillräckligt incitament för kommunen att agera motor i frågan. Här bör Vimarhems styrelse och kommunstyrelsen ta en djup diskussion hur man kan komma fram till en utbyggnad av Granen. Helst tillsammans med en privat aktör.
*
Kommunen kan försöka skapa fler centrala tomter för bostadsrätter. Det är där behovet också finns, främst bland villaägare som vill lämna villan och ändå äga sitt boende. Det behovet är stort i Vimmerby och man bör snabbt hitta en lösning för Sibylla-tomten så bostadsrätter kan bli av där också. Samtidigt så kan man hoppas att även Karlbergstomten kan bli bebyggd med bostadsrätter i form av radhuslägenheter.
Med en nytändning i Vimarhem, en ny alliansstyrd kommunstyrelse och bra med tomtmark centralt bör samtliga dessa frågor få prioritet.
Det är gott om jobb i kommunens näringsliv just nu. Det vore tragiskt om man inte kan rekrytera (och få inflyttning) på grund av att det saknas bostäder. För många företag är det redan verklighet.