Krisen i Vimmerbys stadshus har öppnat för flera problem, vilket fullmäktiges ordförande Leif Larsson (c) har att fundera över: Medborgarna vet inte vad det, på djupet och i detalj, handlar om, tjänstepersoner vågar och vill inte uttala sig, partier (KD) tycker det är politikens ensak, etc.
Ändå leder hela detta kaos till att kommunchefen sjukskrivs, kommunalrådet utestängs, fackliga organisationer kopplas in, förhandlingar startar, etc.
Hur ska vanliga medborgare kunna urskilja problematiken?
Jag gör här ett försök. Allt nedkokat till tre ord. Brist på tillit.
*
Den 16 juni 2016 beslutade regeringen att tillsätta en delegation med uppdrag att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor kan utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet, för att därigenom bidra till större kvalitet för medborgare och företag.
I juni 2018 kom huvudbetänkandet från den s.k. ”Tillitsdelegationen” med Louise Bringselius Fil dr och docent vid Lunds universitet, som forskningsledare.
I detta huvudbetänkande ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn” har man fördjupat sig i den sammantagna styrningen av välfärdstjänster: styrning, kultur och ledarskap samt arbetsorganisation, processer och stöd.
*
Vad innebär ordet ”Tillit”? En av de enklaste definitionerna menar att tillit helt enkelt är tilltron till en annan parts goda vilja. Andra betonar att tillit inte bör tolkas i första hand som ett emotionellt tillstånd eller en benägenhet, utan att den har en mer komplex underbyggnad.
I centrum ställer de den upplevelse som den litande parten har i relation till den andra parten. Tilliten uppstår inte ur tomma intet, utan den bygger på en bedömning av den andra partens tillitsvärdighet (“trustworthiness”). Det kan översättas med att kunna hjälpa, att våga hjälpa och att vilja hjälpa.
Så här skriver delegationen: ”För att man ska kunna bygga tillitsfulla relationer krävs emellertid också en benägenhet att lita på andra aktörer (”trust propensity”). Olika individer har olika benägenhet att visa tillit. Man kan tänka sig att kultur och tidigare erfarenhet kan ha betydelse för denna benägenhet, men man kan också tänka sig att olika individer har olika personlighetsmässiga förutsättningar i detta hänseende. Chanserna att påverka denna benägenhet kan därmed skilja sig åt.”
*
Vad finns det för händelser i Vimmerby som visar kommunalrådets eventuella brist på tillit? Det är svårt att få tjänstemännen att berätta det, men det som ryktats säger att kommunalrådet i olika fall fattat egna beslut, utan kommunstyrelsen bakom sig eller att tjänstemannaledningen informerats före, och att besluten som tagits inte ska ha fattats på det sätt det ska ske, i plenum eller i budget.
Om det är sant ska utredningen i så fall visa. ”Allt ska upp på bordet” säger centerpartiet.
*
Fattas beslut av andra, oftast högre upp i hierarkin, än de som ska fatta besluten sker det i brist på tillit. Man litar inte på att besluten ska fattas rätt och/eller att de inte fattas tillräckligt snabbt. Sker sådant upprepade gånger uppstår frågan om tillit och förtroende finns. Ges inga svar skapas rädsla och när en organisation känner så samlas alla dessa frågor till slut hos högste chefen.
Högste chefen slår på larmknappen och larmet tjuter i månader utan att den politiska organisationen reagerar. (Ett starkt underbetyg till politikerkåren.)
Det är väl så ungefär jag uppfattat bilden och den stämmer i så fall överens med påståendet ”brister i arbetsmiljön” vilket nu facken kommer att diskutera och värdera. Återigen, centerpartiets utredning ska visa om det är rätt eller fel.
*
I Tillitsutredningen skriver man att ett antal principer gäller när man styr genom tillit. En av principerna är att som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin.
Vimmerbys kommunorganisation har sedan 2011 arbetat målmedvetet för att bygga tillit genom olika nivåer i hierarkin. Man har aktat sig noga för att kliva över chefsnivåer, utan har försökt att lösa problem på de nivåer de uppstått.
Personligen kunde jag ibland känna frustration över den tid som gick åt för att lösa problem, men av hänsyn till just ledarskapsmodellen fick man ta det. I det långa loppet var ändå ”Tillit” smörjmedlet i organisationen. Det innebar ju heller inte att det inte fanns inbyggda kvalitetskontroller, medarbetarsamtal, etc.
*
Vad jag förstått finns det nu en splittring i den styrande majoriteten, huruvida verksamheten ska genomsyras av tillit eller inte. Moderaterna, KD och även en stor del av centerpartiet anser att det ska råda tillit mellan tjänstepersoner och politisk ledning, dock påstås det att den tilliten inte finns i kommunalrådets tjänsteutövande.
Av det skapas en rädsla och oro i organisationen.
*
Jag vill påstå att det inte är lätt styra med tillit om man inte har kunskap och erfarenhet av ledarskap. Därför är det givetvis viktigt att tilliten finns mellan ledningen av tjänstemannaorganisationen och ledningen av den politiska organisationen.
Jag har full förståelse för att allmänheten inte riktigt förstår hur kriser kan uppstå utan att man direkt pekar på att någon har slagit en annan på käften, eller trakasserat eller mobbat. Men i Vimmerbys fall verkar det uppenbart att krisen uppstått just på grund av bristen på tillit.
Litar man inte på varandra i en organisation förstår alla hur svårt det blir att jobba framåt tillsammans.
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i DV, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte DV:s.