Cookies

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Dagens Vimmerby. Genom att använda Dagens Vimmerby tjänster godkänner du detta. Här kan du läsa mer om cookies.Jag förstår, ta bort detta

Annons:

GLENNFALK: I Sverige är det billigt att vara kriminell

1989 skrevs en ny påföljdsreform i Sverige.
Kort innebar denna att man slutade tro på fängelsestraff som påföljd, och att frivård skulle vara bättre lösning för den som begått brott.

Annons:

Idag är Sverige ett av få länder, om inte det enda land i världen, som har en straffrättsideologi som bygger på den tron.

I Sverige är det billigt att vara kriminell. Kostnaden och konsekvensen för begångna brott är låg.

Den s.k. behandlingsideologin fick stort genomslag.

Statens Offentliga Utredningar gav ett betänkande av ”Påföljdsutredningen” 2012 på 747 sidor.

I den kan man läsa att diskussionen på 1990-talet förde fram nya alternativ till fängelsestraffet. Ett viktigt mål för ”Straffsystemkommitténs” arbete var att minska användningen av fängelsestraffet  ”då detta ansågs innebära en beaktansvärd risk för skadeverkningar hos den dömde.”

*

Men kommittén gick åt ett annat håll i sitt betänkande 1995. Principerna om rättvisa, konsekvens, proportionalitet, ekvivalens och förutsägbarhet skulle få full genomslagskraft.

Men…deras förslag genomfördes inte i sin helhet.

1999 gjordes istället vissa lagändringar i syfte att minska användning av fängelse. Bland annat infördes samhällstjänst i påföljdssystemet. Samt elektronisk övervakning (fotboja).

Kommittéerna har avlöst varandra: Fängelsekommittén, Straffrättskommitén, Frigångskommitten, alla med olika betänkanden. En del av förslagen har syftat till att skärpa straffen och lagstiftningen, andra att hitta andra vägar än fängelse.

*

”Straffnivåutredningen” fanns också, den tillsattes 2008. Den hade till syfte att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott.  I uppdraget ingick också att ta in betydelsen av flerfaldig brottslighet, d.v.s. brottslighet som upprepas.

Man gick dock inte med på att personer som gjort flera brott skulle påföras straff för vart och ett, det kunde betraktats som ”oskäligt strängt” – utan en reduktion av straffvärdet skulle istället ske om samma person befanns skyldig till flera brott i samma utredning. I folkmun blev det ännu en ”straffrabatt”, utöver den som redan fanns om halverad strafftid.

2010 trädde en del av kommitténs förslag i kraft, mycket var dock bortplockat i regeringsbeslutet. 

*

Nu orkar ingen läsa igenom alla drygt 700 sidorna, som summerar svensk modern straffrättshistoria, men om man skummar igenom den ser man att 1989 års Påföljdsreform fortsatt påverkar straffskalor, villkorliga domar, rabatt om du upprepar din brottslighet och att frivården tros kunna få kriminella att sluta vara kriminella. Någon professor sa i Ekot i P1 att Sverige skiljer ut sig markant med den synen på straffrättslig påföljd. Frivård istället för fängelse. I utredning nämns också ekonomiska parametrar, fängelse är dyrt.

Och visst finns det brott som ska kunna ha en villkorlig påföljd, rendera samhällstjänst eller behandling. Självklart. Problemet, som jag uppfattar det, är det också polisen ser idag; de man tar in, släpps ut och upprepar sina brott. Straffrabatten är påtaglig, inga straff verkställs till hundra procent, mord kan ge enbart 10 års straff och livstidsstraffet är inte livstid.

*

Jag har upprepade gånger tagit upp det systemfel vi har i landet rörande det politiska styrsystemet med kommuner, regioner och stat som genom beslut skyfflar över ansvar för kostnader till varandra. Och framförallt staten till kommunerna.

Men vi har också ett påföljdsystem som måste reformeras och mer överensstämma med världen i övrigt. Vi har en kriminalitet där straffen inte längre är avskräckande. Vi dömer till exempel kriminella invandrare till utvisning (till och med med 10 procent straffrabatt om man får utvisningsdom) men flera länder som Somalia, Libanon, Eritrea och Irak tar inte emot sina egna medborgare som dömts för brott. En del av länderna har dessutom ekonomiskt bistånd från Sverige. (Skriftlig fråga i riksdagen till utrikesministern 2019/20:1983 av Boriana Åberg (m))

*

600 brottslingar i Sverige är dömda till utvisning, men kan inte utvisas efter avtjänat straff. De får själva välja om de ska lämna Sverige eller inte… Vi har dem på gatorna igen efter fängelsestraffet.

Frågan är hur snabbt Sverige kan reagera på den nya brottslighet som infekterar samhället och som aktualiserades igen genom polischef Mats Löfving i Lördagsintervjun P1 lördagen 5/9.

Innan man kan reagera måste man ha insikt och erkänna bristerna. Sedan måste man snabbt ändra straffskalorna. Danmark lyckades nyligen.

Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. I dag driver Glennfalk Karaktärshotellet i Vimmerby. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.

Annons:

2 kommentarer

Gösta 2020-09-11 11:05:53

Tack för dina synpunkter... MEN de kriminella löser inte problemen. Det är konstigt men det känns som man riktar sig mot de kriminella i den här typen av artiklar. Man kan väl säga att det är billigt att vara ansvarig politiker också. Och det är billigt att sitta i en kommitté. Vad kostade deras klandervärda arbetsinsats oss alla? Sverige är väl ett billigt land på många sätt nuförtiden. Det är inte längre som förr att man kan ta båten till Polen och äta en femrätters för 30 spänn. Sverige behöver politiker och tjänstemän som kan agera och inte bara tycka och tänka. Vem vågar?

nej tack 2020-09-12 17:16:17

kriminella har gjort sitt val. varsågoda och ta ett hårt straff och låt oss andra ha ett liv utan er.

Lägg till ny kommentar

Kommentar *

Ditt namn*

Din e-post* (publiceras ej)

+ =  

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Lunchguiden

Annons:

2 st (980x300),
Gå tillbaka till mobilversion