Alldeles nyligen hade socialminister Lena Hallengren (s) och riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) en digital presskonferens som jag lyssnade till. Westerholm överlämnade sin årslånga utredning om hur omsorgstagare inom hemtjänsten kan få en och samma kontaktperson.
Westerholm berättade om hur hon fick kontakt med en man vars maka behövde hemtjänst.
– Varje morgon fick maken lära ny personal vad hans hustru behöver. Det finns 50 medarbetare i den kommundelens hemtjänst. Mannen trodde sig nu ha träffat samtliga…
***
I Vimmerby kommun, och våra grannkommuner, kan 15-20 olika personer vara närvarande hemma, vid olika tillfällen, hos en omsorgstagare. Kommunernas ledare och organisationer, många akademiskt utbildade och med väldigt höga löner, klarar inte det ett vanligt företag hanterar varje dag; att ge kunden kontinuitet, att ge kunden en enda kontaktperson.
Kommunerna klarar inte ens att hitta felet man gör.
Därför tillsatte regeringen den här utredningen och Westerholms uppgift var att hitta svaret på frågan hur en omsorgstagare kan få enbart en kontaktperson samtidigt som kommunens kostnader inte ska öka.
Westerholm:
– Det är bristande kompetens inom hemtjänsten, man har inte kunskapen om den omsorg den enskilde behöver. Bristen i personalkontinuitet ger en sämre kvalité och det är brister i samordningen. Flera kommuner (det är väldigt olika mellan kommunerna) har en omsorgskontakt men det brister i omsorgsskapet, i kompetensen, i personkännedomen.
***
Westerholms utredning tror att förslaget innebär större trygghet, större kontinuitet, snabbare och bättre kunna upptäcka förändringar i hälsotillstånd, ökad delaktighet och mer individanpassad omsorg, samordningsvinster och lägre sjuktal eftersom arbetsglädjen sannolikt blir högre.
Förslaget innebär att varje omsorgstagare ska få en kontaktperson, som alltid finns där. Hen ska vara utbildad undersköterska och hen bygger ett team runt omsorgstagaren på avsevärt färre antal personer än idag.
För kommunen innebär förslaget fler tjänster som undersköterskor. Pengar spar man på organisationsförändringar bland annat, och att man höjer kompetensen hos befintlig personal.
– Det är inga enkla jobb, tvärtom, säger Barbro Westerholm. Det går att sänka antalet timmar hemma hos omsorgstagaren och få kontinuitet istället.
– Personalen känner djup otillfredsställelse över minutjakten inom hemtjänsten och man kan effektivisera på ett annat sätt. Vad kostar det exempelvis att inte känna till omsorgstagarens behov? Om maken ska förklara behoven vid 50 tillfällen för 50 olika människor? Vad tar det i tid för kommunen?
***
Fyra miljarder satsar regeringen nationellt för att kommunerna bland annat ska kunna förändra sin äldreomsorg.
Pandemin har visat att svenska kommuner (och regioner) får underkänt i sin äldreomsorg. Man har misslyckats i basala hygienkrav, i kontinuitet i bemanning, i säkerheten på äldreboenden och misslyckats också med att ge medicinsk omsorg till de gamla inom alla delar av äldrevården.
Om det finns något positivt med pandemin är det sannolikt att kommunerna och regionerna får se över hur man hanterar 25 procent av sin befolkning, de gamla.
***
I Vimmerby kommun finns idag två partier som vill bygga Trygghetsboende; moderaterna och kristdemokraterna. Centern har diskvalificerat sig med alternativt förslag som att ”bo i hyreshus nära en restaurang” som framfördes under förra mandatperioden, och (s) som haft chansen att bygga i majoritet med moderaterna förra mandatperioden klarade inte av att hantera vänsterflygeln, som var rädd för att det skulle bli privat Trygghetsboende.
Jag skulle tro att det stora tappet av röster som socialdemokraterna råkade ut för i förra valet till stor del var pensionärer i PRO, som såg att deras politiska företrädare inte hade förmåga att verkställa.
Äldreomsorg är en stor del i socialnämndens budget, ensamhet är en stor del av en änkeman eller änkas vardag. Båda går att åtgärda med ett trygghetsboende värd namnet. Det är avsevärt billigare att ge hemtjänst i Trygghetsboende än i villaområdena. Dessutom; de gamla håller sig friskare längre när ensamheten bryts.
Fotnot: Journalisten, entreprenören och f.d. kommunalrådet (m) i Vimmerby (2010-2015) Micael Glennfalk, skriver återkommande krönikor i vår tidning, där synpunkter på politik och samhällsföreteelser lokalt, regionalt och nationellt framförs. Krönikörens åsikter är alltid hans egna och inte tidningens.