Fredrik Pettersson stod för en mycket imponerande insats i Göteborgsvarvet. Foto: Elin Mjörnheim
Vimmerbykillen Fredrik Pettersson gjorde sitt första halvmaraton i livet och sitt blott fjärde lopp när Göteborgsvarvet avgjordes i går. Bland en bit över 60 000 startande sprang Pettersson in på en finfin 102:a plats.
– Man kanske borde börja satsa lite även om det nog är aningen sent påtänkt, skrattar Fredrik Pettersson.
33-årige Fredrik Pettersson, säger att han inte visste vad han kunde förvänta sig innan starten av Göteborgsvarvet.
– Det var min första halvmara någonsin och mitt fjärde lopp i livet så helt ärligt visste jag inte alls vad jag kunde förvänta mig. Jag visste väl om att jag var i bra form, men jag hade ändå respekt för loppet som många beskriver som ett hårt halvmaraton. Jag var mest rädd för väggen och en baksida som krånglat massor sedan jag sprang ett lopp i Västervik nyligen. Det har gjort att jag inte kunnat träna så hårt, men det var nog bara nyttigt. Jag fick motvilligt vila och det behövde nog kroppen. Baksidan höll och väggen kändes bara nära mellan 17 och 19 kilometer, vilket också syns på kilometertiderna, säger Fredrik Pettersson.
Orolig innan start
Vimmerbykillen, som numera bor i Stockholm tog sig i mål på en mycket imponerande tid; 1 timme, 16 minuter och 32 sekunder. Bara 101 löpare av de över 60 000 startande var bättre.
Hur nöjd är du?
– Haha. Jag är jättenöjd, verkligen. Jag hade ett lite blygsamt mål på 1.21 även om jag nog visste att jag hade snabbare fart i kroppen än så egentligen. Jag ville inte haussa mig för mycket utan var tillräckligt nervös ändå. Pelarnekillarna (Oscar Pettersson, Erik Olsson och Petter Svensson) hävdade innan att ”skamgränsen” var 1.20, men med min orutin vågade jag inte sätta några höga mål och tänkte innan att klarade jag 1.21, som är kvalgränsen till New York Maraton, så skulle jag vara nöjd. Men att det skulle gå så här bra trodde jag inte.
Hur var loppet?
– Loppet kändes kul, hårt men kontrollerat. Jag var lite orolig att jag skulle hänga på någon riktig raket i början med planer på att avverka det hela på en timme, men jag höll mig kall och sprang enligt plan och fick inte panik trots att väldigt många sprang om mig första kilometerna. Jag fick igen det sen när jag kunde ta många av dem senare i loppet, säger Fredrik Pettersson.
”Svårt att göra saker lagom”
Frågan är nu om det här handlar om en riktig satsning på löpningen.
– Jag ser det ju inte som att jag börjat satsa än egentligen. Men visst, sen i julas har jag ökat träningsdosen avsevärt. Däremot har jag inte haft något speciellt lopp som mål eller följt något träningsschema utan bara fortsatt springa för att det är kul. Sen har jag väl gett mig ut i spåret lite oftare än gemene man kanske. Jag har alltid haft svårt att göra saker lagom. Man kanske borda börja satsa lite nu även om det nog är aningen sent påtänkt, skrattar Fredrik Pettersson.