DEBATT: Hultsfred är ett alarmerande exempel på misslyckad integration

För att hårdra det finns det två läger i integrationsdebatten, åtminstone på riksnivå. Å ena sidan vänstersidan, som fram till nyligen knappast kunde stava till ordet integrationspolitik genom att ständigt förringa de utmaningar som uppstår när ett stort antal människor söker sig till Sverige. Å andra sidan högersidan som är fixerade kring att lagstifta fram en lyckad integration genom exempelvis språkkrav och medborgarskapsprov.

I skymundan hamnar de viktiga vardagliga interaktionerna som är ytterst avgörande för att integrationen skall lyckas. Det kan vara något så simpelt som en fika där personen med bristfällig svenska genom detta möte ges möjlighet att träna på språket. Det skapar även en möjlighet att öka förståelsen och överbrygga kulturella olikheter mellan infödda svenskar och invandrare. Detta kräver initiativtagande från både håll och är inget som kan lagstiftas fram.

*

Det är också en vanlig missuppfattning att arbete per automatik leder till en lyckad integration. Jag förnekar inte att det är väsentligt för en lyckad integration att fler utrikesfödda arbetar. Däremot är detta inte tillräckligt. Inom många branscher är arbetet inte särskilt socialt. Dessutom hålls människor tillbaka från att från att förstå varandra på djupet eftersom de befinner sig i en situation som är formell. Resultatet blir alltså att personen i fråga tjänar pengar men att glappet mellan denna individ och majoritetssamhället kvarstår.

Konsekvenserna av att negligera denna typ av åtgärder är en ökad splittring och skepsis mellan invandrare och majoritetssamhället. Fördomar minskar då kontakten mellan människor med olika bakgrund ökar och det finns ett gediget forskningsunderlag som stärker just detta samband.

Tidigt ute med att synliggöra detta samband var den amerikanska psykologen Gordon Allport i sitt verk The Nature of Prejudice (1954). Även forskarna Thomas Pettigrew & Linda Tropp (2006) fastslår i en metaanalys av hundratals studier att ökad kontakt mellan olika grupper i samhället är avgörande för att minska fördomar.

*

Slutligen är det viktigt att poängtera att de flesta svenskar har röstat för en generös migration genom åren. Då har man faktiskt indirekt ett ansvar för att ge dessa människor en rimlig chans att bli en del av vårt samhälle. Att förskjuta detta ansvar helt på staten samt kommuner eller hoppas att någon annan gör jobbet är oansvarigt och naivt. Sluta godhetssignalera och övergå istället till konkret handling.

Levon Malkie-Hanna