DEBATT: Telia! Gör om och gör rätt!

Jag har sett i media att kommunen har möten med Telia angående Anen-Yxerns IT-projekt. Just nu har vi i föreningen samtal/förhandlingar med landshövdingen, länsstyrelsen som även kopplat in jordbruksverket, PTS, Personer på ledningsnivå inom Telia  koncernen, en rikdagsledamot, Skanova som snart kommer att ta över fibernätet samt givetvis Zitius som orsakat oss problemen.

Ett inhopp från kommunen med rapport till media är väl inte vad vi önskade just nu. Jag tycker det krävs en del förtydliganden och tillrättalägganden framför allt till de som drabbats av Zitius uppsägningar och tala om att vi jobbar hårt i det tysta och det kan kanske även vara bra för kommunen att ha fakta vid sina förhandlingar.

*

Bakgrunden är följande:

2013 upptäckte vi i Brantestad att Vimmerbys fiberprojekt inte omfattade området som närmast beskrivs som en vit IT-triangel med spetsarna i Vimmerby, Frödinge och Tuna. Detta område fick inte fiber till telestationerna vid kommunens ADSL-satsningen 2005 och var nu även exkluderat i den nya Fibersatsningen.

Vi påtalade redan då för kommunledningen att vi kommer att få det befintliga kopparnätet nedklippa och saknar mobiltäckning. Vi lade mycket tid på att försöka övertala kommunledningen om att det måsta vara bättre att gräva fiber till områden som får fasta nätet bortkopplat och saknar mobiltäckning, än att gräva stamfiber parallellt med Telias stamfiber till de områden som redan har fibrerade telestationer  och bra mobiltäckning.

Vi fick inget gehör för våra skrivelser och min tilltro till kommunens förmåga att hjälpa till med fiber på landsbygden är begränsad.

*

Efter att kommunen infört investeringsstopp 2015 försökte ITSAM driva kommunens fiber-projektet vidare genom att söka bidrag. Kommunen lämnade in tre bidragsansökningar varav fiberområdet ”Sevede” beviljades bidrag i början av 2016 men där har man ännu inte lyckats utnyttja bidraget. Övriga bidragsansökningar underkändes på grund av att de var bristfälliga.

I det läget undersökte vi möjligheten att själva söka bidrag, men detta var omöjligt eftersom ITSAM blockerade vårt område.

Under december 2016 begärde vi att kommunen skall skriva över sin ofullständiga ansökan till den nybildade fiberförening Anen-Yxerns IT-förening för att vi skulle få möjlighet att själva söka. Detta skedde den 30 dec 2016 och den formella ansökningstiden gick ut 1 jan 2017. Länsstyrelsens tjänstemän var mycket hjälpsamma och vägledande och vi fick anstånd med att fullfölja ansökan.

Eftersom kommunen redan ”förbrukat” ansökningstiden var det mycket brådskande att kontakta fastighetsägare i området och få in intresseanmälningar. Vi har fått kritik för att vi inte tog med ett större område och vi gjorde förfrågningar till det område som nu fått fiber utanför föreningens område men då var det ingen som vill ta ledartröjan och hjälpa till. Vi lyckades att få in 338 intresseanmälningar från fastboende i området och detta utgjorde över 90%.

*

Kalmar läns fördelning av pengarna bygger i princip på en tävling mellan de olika fiberföreningarna. Man får olika poäng på olika faktorer. Storleken är viktig. Man måste ha minst 200 medlemmar för full poäng. Anslutningsgraden är i det närmast avgörande, är den under 85% kommer man inte i fråga över huvud taget. Genom sammanslagning av Yxern- och Locknevi-områdena hamnade vi i topp beträffande länsstyrelsens poängsättning.

Vi uppfyllde med råge länsstyrelsen samtliga krav utom ett. Vi kunde inte presentera någon finansiering. Varken Kommunen eller lokala banker ställde upp med byggnadskreditiv.

*

I det läget tipsade länsstyrelsen om att vi kunde föra över ansökan på Telia alt IPOnly .
Under resans gång gjorde en av bolagens konsulter följande uttalande: "Att ta bidraget från fiberföreningar är lika enkelt som att ta gottepåsen från ett barn".

Mot den bakgrunden begärde vi ett avtal med det bolag  vi avsåg att överlämnade bidragsansökan till. Vi krävde att pengarna skall används för fiber till föreningens fastboende medlemmar som lämnat intresseanmälan och att området fibreras i sin helhet. IPOnly svarade att det fanns ingen anledning att skriva något avtal: ”ge oss bidraget”. Telias juristavdelning skrev ett avtal som innehåller våra krav.
Detta är bakgrunden till det avtal som nu diskuteras.

*

Listan med bidragsgrundande fastigheter som överlämnades innehöll 338 intresseanmälningar.
Som det ser ut nu kommer ca 430 fastigheter få fiber i projektet, vilket i och för sej är ett mycket bra resultat eftersom det inte kostat en enda kommunal skattekrona.

I den vita IT-triangeln har 97% av de som ansökt om fiber nu fungerande uppkoppling och vi räknar med att Zitius ansluter några till innan slutbesiktning av projektet. Problemet är i huvudsak i områdets norra del, Locknevi med omnejd.

Tvisten med Telia Zitius är inte antalet anslutningar utan att de inte använt bidragspengarna till de bidragsgrundande fastigheterna. Cirka 50 adresser på den lista som överlämnades i samband med avtalet har fått sina avtal uppsagda till förmån för fastigheter utanför vårt område, men som var billigare och enklare att gräva till.

*

Eftersom Zitius inte samarbetar med oss vet vi inte hur många som egentligen är bidragsgrundande , men vi bedömer huvuddelen. Det allvarliga i detta är att bidraget är avsett för att man skall kunna bo och leva på landsbygden men Zitius väljer att använda bidraget för att optimera lönsamheten. De utelämnade fastigheterna kommer sannolikt aldrig att få fiber om vi inte lyckas nu. Telias ersättningslösning fungerar inte.

I tidningsartikeln står det att Telia/Zitius för överläggningar med föreningen. DETTA ÄR REN LÖGN!

Under sommaren 2018 fick vi ryktesvägen veta att Zitius delat upp området i Etapp 1 och 2. Zitius förbjöd entreprenören att ge oss i föreningen listor på vilka som flyttats till etapp2.

Föreningen bjöd under försommaren i år in Zitius till ett informationsmöte och bad dem berätta när de beräknade fibrera etapp 2. Utan någon som helst förhandsinformation sa Zitius representant att ” Vi tänker inte fibrera etapp 2.”

*

Vi har sedan dess gjort 3 skrivelser till Zitius och påtalat avtalsbrott mot det avtal Telias juristavdelning själva formulerat, men de har hitintills inte ens bevärdigat oss med ett svar.

Fiberbeställning/avtal.

I avtalet med Zitius ingick att föreningen skulle vara Zitius behjälpliga att samla in markavtal och beställning av anslutningar. Zitius skickade ut mängder av ansökningsblanketter långt utanför föreningens område till både fastboende och fritidsboende. Uppskattningsvis hjälpte vi Zitius få in ca 500 -550 beställningar och ordnade med markavtalen. Då tyckte vi i föreningen det var bra att de ville gräva fiber till så många som möjligt.

Nu efteråt har vi förstått att avsikten aldrig var att alla skulle få fiber.

Man samlade in väldigt många beställningar men man väntade med att skicka ordererkännande och enligt deras blankett är bara avtalet bindande för fastighetsägaren och blir bindande för Zitius del när De skickar ut skriftligt orderkännande. Zitius skickade bara ut ett fåtal ordererkännanden och det var givetvis ingen av oss som fick fiber som reagerade på att vi inte fått något skriftligt ordererkännande.

*

Detta upplägg gav sedan  Zitius möjlighet att fritt säga upp de fastigheter som de tyckte blev dyra. Detta förfarande är inte unikt för oss, jag vet att Gusum fiberförening har drabbats av samma upplägg. Det unika för oss är att vi förutsåg denna situation och skrev ett avtal som nu Telia/Zitius bryter.

Vi i Yxerns IT-förening hade första kontakten med Zitius 2014, då var de ett fristående bolag som Telia sedan köpt och de utgör numera koncernens specialistbolag för landsbygdsfiber.

Zitius är bara ett ”Pappersbolag”.  De har inte så mycket som en spade att bygga fiber med. Allt läggs ut på en entreprenörer: projektering, grävning, fiberblåsning, installation, driftsättning mm. Denna i sin tur har underentreprenörer och så fortsätter det i flera led. Man har inte ens en projektstyrningsfunktion.

*

Ett exempel: Det finns fastigheter där man grävt fiberslang från tomtgräns till huset men inte grävt fram fiberslangen till tomtgräns. Dessa fastighetsägare har i stället fått en uppsägning av avtalet med motivet: ”Avtalet är inte giltigt eftersom vi inte ordererkänt”. Detta betyder att Zitius har grävt och stökat till på fastighetsägares tomter utan att det finns avtal om detta. Är inte sådant straffbart?

Zitius hänvisar nu att det återstående området skall få uppkoppling via FWA-teknik.

Jag har erfarenhet av liknande teknik från Spanien, det fungerar inte tillfredställande. När belastningen ökar under kvällar och helger går kapaciteten ned, det går till exempel inte att streama tv.

För att få bra prestanda för FWT hänvisar Telia till kommande 5G-teknik. För varje generationsväxling 3G-4G-5G ökar givetvis prestanda men samtidigt minskar räckvidden. Mast-tätheten måste ökas. Att hänvisa med den tekniken till ett område som inte har täckning med 3G framstår som mindre trovärdigt.

I Brantestad står en mast som vi under flera år har försökt förmå Telia att sätta upp en mobilförstärkare i, vi har till och med sett till att den har fiber. Den masten användes ursprungligen som radiolänk för ADSL. Med eftersom den ingår i kopparnätet är den numera skrot tillsammans med alla andra kopparledningar som hänger halvt/helt nedrivna i naturen numera. Om man inte ens vill använda en befintlig mast för att förbättra täckningen har jag svårt att tro att man kommer att sätta upp nya master för FWA.

*

Lite allmänna funderingar.

På senare tid har länsstyrelsens krav för att få bidrag blivit så stora att ingen liten förening har någon chans. Länsstyrelsen krav gör att huvuddelen av bidragen numera går till Telia (IP Only är i princip ute ur leken). Genom att styra över bidragen underlättar det Öänsstyrelsens handläggning. Bidraget fördelas på färre mottagare och Zitius har erfarna handläggare som minskar Länsstyrelsens arbetsbörda och alla blir nöjda.

Nu skall det bli intressant att se hur Länsstyrelsen agerar beträffande vårt bidrag. Projektet beviljades eftersom föreningen kunde presentera ett intresse på över 90% av de fastboende. Nu väljer Telia att bara gräva fiber till ca 70% och dessa. Med den anslutningsgraden hade vårt projekt aldrig fått bidrag.  Vi har påtalat för Landshövdingen och handläggande tjänstemän att bidraget inte skall betalas ut förrän projektet klart i sin helhet.

*

Länsstyrelsen är ju regeringens förlängda arm och om Länsstyrelsen är ” frikostig” mot Telia och betalar ut vårt bidrag utan att de behöver utföra motsvarande arbetsinsats  ökar ju detta Telias vinst. Telia delar i regel ut vinsten till sina aktieägare och eftersom staten äger 36% får ju staten tillbaka drygt 1/3 del av bidraget och de kan sedan återanvända dessa pengar  och dela ut dem igen som bidrag vilket ger politiska fördelar. Det skall bli intressant att se Länsstyrelsens agerande.

Telia motiverar sitt beslut att inte fullfölja vårt avtal med att det blir för dyrt. På sidan 87 i Teliacompanys resultat rapport 2018 kan man läsa:

Nettooomsättning 83,5 miljarder

Bruttoresultat : 31,4 miljarder

Rörelseresultat : 13,2 miljarder

*

Det går i och för sig att se att förtaget gör/har gjort olika avsättningar under senare år för att täcka olika förluster och enorma böter för mutaffärer med mera. Telia har ju uppenbart en lång tradition med oetiska affärsmetoder som man verkar vårda ömt men det motiverar inte att bryta ingångna avtal

 Vi har lagt ned tusentals timmar på att underlätta för Zitius att bygga fibernätet  i vårt område och sedan  väljer de att ”blåsa” oss på ”upploppet”. Detta är ovärdigt ett så stort och delvis statligt ägt företag.

Detta är givetvis en erfarenhet som vi måste dela med oss av till andra ideella fiberföreningar.

Anders Fransson

Vise ordförande i Anen-Yxerns fiberförening

Fotnot: Här kan du läsa mer om projektet.